Nu är stämmaren här. Inte för att stämma oss, utan för att få lite bättre ljud i pianot. Mitt stackars piano har stått ostämt i sju år och låter därefter. Alltås anskrämligt. Speciellt vissa toner är helt ur led.
Jag fick en stämning av Förundersökningsledaren i julklapp. Verkligen bra och välbehövligt, och därtill önskat.
En helt annan stämning är det i köket.
Vi var lite sena hem efter inköpsrundan och jag har bara slängt upp allt på stenskivan och sedan lagat lunch till mig i barnen. Och på köksbänken samsas nu både frukostdisken, kvällsmatsdisken från i går och disken efter lunchen idag. Jag ämnar lämna stämmaren åt sitt öde tillsammans med pianot, och ta mig an köket. Klokt val, eller hur…