Min stressnivå har sjunkit några grader senaste dagarna. Det är skönt. Det är till och med nödvändigt för mitt både fysiska och själsliga välbefinnande.
För Förundersökninsgledaren är det tyvärr tvärt om. Jag tror att han fortfarande befinner sig i uppförsbacken.
Ett exempel:
Igår kväll, när vi skulle gå till sängs (och klockan var halv tolv), kröp Förundersökningsledaren i pyjamasen, bortsade tänderna och tittade sig i spegeln. Han fick syn på sin endagarsstubb och sitt rufsiga hår och plockade genast fram hårborste och spray för att hyfsa till sig i tron att han just vaknat och var på väg till jobbet. Ändå var det bara tre och en halv timma sedan han kom därifrån…
