Igår fick jag äntligen träffa min Italiensyster och hennes härliga ungar. Vi gästades också av en familj från stan som vi gärna umgås med i kyrkan men aldrig kommit oss för med att bjuda hem tidigare.
Lilla Svalan var på barnkalas samtidigt som vi hade gäster och jag åkte och hämtade henne från kalaset medan de andra åt. På kalaset träffade jag en mamma och hennes dotter som jag känner mycket varmt för.
Dottern är lika gammal som lilla Svalan och de var bästisar när de gick på dagis tillsamans. Dottern blev sjuk strax före påsk det år barnen skulle sluta på dagis och i samma veva flyttade hon och hennes familj till en annan stad. Efter ett tag visade det sig att flickan hade ett medfött hjärtfel och hon fick vänta på ett nytt hjärta, med allt vad det innebär, på Östra sjukhuset i Göteborg. I januari opererades hon och hade då inte varit utanför sjukhusets väggar på hur många månader som helst. Operationen gick hyfsat bra men efter att ha varit hemma en vända uppstod komplikationer av medicineringen och hon tillbringade ytterligare två månader på sjukhus. Sedan i juni har så äntligen all varit bra och hon har börjat skolan och får leva som en vanlig unge.
Vi har bett en hel del för lilla Svalans kompis och hennes familj och lilla Svalan allra mest. Det var fantastiskt roligt att få träffa dem nu. Lilla Svalan dök på mig direkt och frågade om hon inte kunde få leka med sin kompis och det ska vi förståss ordna så fort det finns chans.
Ja, gårdagen var en dag med många efterlängtade möten.
Idag kommer jag träffa ännu mera folk för nu ska jag strax till Kaffestugan och ägna mig åt lite kaffekokande, smörgåsbredning, disk och kassaarbete.
