En eftermiddag i badhuset.
Förundersökningsledaren simmade en kilometer, jag nöjde mig med hälften.
Guldgossen kastade sig genast i stora bassängen och simmade till sig årets simborgarmärke. Det var det enda märke han kan ta. De andra är redan avklarade. För att kunna fortsätta sin karriär som märkestagare måste han vänta till simskolan börjar i utomhusbadet i sommar. Det är bara där man kan försöka sig på magistrar och kardenaler och vad det nu kan heta.
Lilla Svalan var den i familjen som var mest på hugget. Hon tog två märken. Både silver- och guldgrodan. Nu måste vi snart åka till badhuset igen så att hon får försöka med silverfisken.
Samtidigt som oss badade ett par mor- eller farföräldrar med sina barn. Jag hörde de ängsliga förmaningarna:
-Ni får inte hoppa i det djupa när inte vi är med.
-Men Kalle hoppade just från 1:an. Och jag tänkte hoppa från 3:an nu.
-3:an! (Skärrad mormorsröst.) Det får du inte!
-Men seriöst! Jag är ju elva år!
Men seriöst, tänkte jag för mig själv. Jag är 38 och vågar knappt hoppa från kanten.
Hej Knicken!
Vad roligt att höra från dej. Jag gläder mig åt allt du skriver.
Vi kommer gärna och hälsar på lite grann. Du är väl sugen på revanch i Settlers ;-))
Vi hörs!
Hej ni härliga Zätafamiljen!!! Och tack för det fina kortet ni skickade!! Det värmde fint!! Vi vill ju så gärna träffa er; vet bara inte riktigt hur det skulle gå till just nu…
Vill ni ta en minisemester i stockholm och bo här hos mig ett par dagar? Kanske kan vi locka Rana och barnen att komma över också? Hursomhelst hälsa din fina familj! (Läser boken med behållning! Tack för den!)