Pratade i telefon med lilla Falunsystern i kväll. Hon berättade att någon eller några personer under helgen pangat inte mindre än 17 rutor på förskolan där hon jobbar. Det var glassplitter överallt och personalen fick ägna en större del av dagen åt att gå igenom alla leksaker, dockor, legon, möbler och så vidare och sanera allt från det farliga splittret.

Jag har väldigt liten förståelse för personer som gör sådana saker. Visst, det kanske handlar om brist på vettig sysselsättning, protest mot vuxensamhället eller bara en längtan efter att få uppmärksamhet.
Men det finns betydligt bättre metoder än att riskera hälsan för ett antal dagisbarn.
Jag har inget emot att man som ung (eller äldre) busar lite, hittar på hyss, gör några pojk- (eller flick-)streck. Men det behöver inte vara något som skadar varken personer eller egendom.

Här kommer några exempel på bus som jag uppmärksammat och uppskattat:
Rondellpenisar. I Lidköping har under några år uppförts ståtliga eregerade penisar, konstnärligt utformade, med pungkulor och allt, i rondellerna runt staden vintertid. Jag gissar att det är ungdomar som i skydd av nattens sena timmar ägnat ansenlig tid till att göra dessa statyer av snö. Det kan i alla fall inte vara några allt för småväxta människor eftersom penisarna mäter mellan 2 och 4 meter.

Falskt kärleksbrev. Guldgossens kompisar ringer ibland på dörren här och springer och gömmer sig. När man öppnar finns ingen där, vilket ju skulle kunna irritera den surmulne, men jag tycker det är tämligen oskyldigt.
Häromkvällen när jag öppnade dörren, låg ett kärleksbrev på trappan. Det var vackert textat och någon hade ritat hjärtan och krusiduller på kuvertet. När jag böjde mig ner för att ta upp det flyttade det sig en bit. Jag gick efter och det flyttade sig igen. En riktig klassiker!
När jag fick tag på brevet och öppnade det hittade jag ett vältecknat A4 med texten “Lurad”. Jag uppskattar verkligen allt jobb barnen lagt ner på att hitta på, förbereda och slutligen genomföra sitt spratt.

Tappade pengar
. När vi kom till skolan i dag såg vi att någon tappat två kronor precis utanför entrén. Guldgossen böjde sig ner för att ta upp dem. Det var en helt naturlig rörelse. Jag tror nog att alla som går förbi några mynt automatiskt böjer sig ner för att plocka upp dem.
De här mynten gick dock inte att plocka upp, för de var fastlimmade.
Jag är imponerad av de barn som klurat ut det här buset. Det var verkligen innovativt. Dessutom har de offrat två kronor av sina spargrispengar för att kunna genomföra det.
Det är nästan så jag själv funderar på om jag skulle kunna klistra fast några kronor på backen utanför mitt jobb, bara för att få se reaktionen.