Jag blir så frustrerad av att gå hemma. Det känns som om jag inte får nåt gjort fastän jag har massor att göra.
Hemmafrulivet är definitivt inget för mig. Jag är nog som barnen, som mår bäst av fasta rutiner.

I dag är jag fortfarande hemma med sjuk Guldgosse. Han är förkyld med allmänt sjukdomstillstånd, hosta och lite feber. Förmodligen kan han inte gå till skolan i morgon heller.

Jag har ägnat ganska mycket tid åt att stötta Guldgossen med skoluppgifterna. Han presterar riktigt bra när man talar om för honom vad han ska göra och hur mycket han behöver hinna innan han får en liten paus.

På förmiddagen lämnade jag honom ensam en stund med svenskan medan jag for fram till torget för att få ett klockbatteri bytt. Klockbatterimannen var dock inte där så jag for hem i ogjort ärende. Jag passade på att stanna till på KappAhl och köpte några nya underkläder och örhängen. Jag gick också förbi apoteket och skaffade bra-att-ha-mediciner inför resan. En liten sväng in i leksaksaffären resulterade i en present lilla Svalan ska ta med på kalas på lördag.

Jag har också fixat med tvätt och disk, så klart…

Återstår dock massor på min att-göra-lista. En del hör till trädgården och annat till packning och matlagning och lagande av kläder som ska få följa med till Rhodos. Det krävs också lite planering för dem som ska stanna kvar hemma. Jag behöver skriva lappar om vad som händer för barnen så att deras mor- och farföräldrar vet vad som behöver skickas med till skolan dag för dag.