Det blev inte så mycket simmat i kväll. En middag kom emellan så jag kom inte i väg till badhuset förrän tjugo i sju. Klockan sju doppade jag tårna i bassängen och hade då bara 40 minuter på mig innan jag var tvungen att gå upp igen för att det var stängningsdags.
Jag bestämde mig direkt för att jag inte skulle bry mig om att räkna hur långt jag simmade eftersom jag inte hade hela timman på mig. Efter trehundra meter gav jag upp och började flytta kulor på kulramen precis som vanligt. Jag kan inte fatta att jag är en sådan tävlingsmänniska.
Bassängen avfolkades allt eftersom tills det slutligen bara återstod tre karlar och så jag. När man är så få tycker inte jag att man behöver hålla så hårt på högerregeln. Vi hade hela bassängen på oss och kunde välja och vraka bland banorna. Ändå envisades två av männen med att simma runt, runt. Dessutom simmade de runt mig som höll mig till en utvald bana. Väldigt irriterande!
Till slut härsknade jag till och flyttade över till den delen av bassängen där mannen med lite bättre förstånd höll till.
När jag äntligen fick lite fritt spelrum kunde jag hitta rätta tempot och lyckades simma en kilometer på en halvtimma. De återstående tio minutrarna pustade jag mest ut med ryggsim och lite nedvarvande långsam-sim.
