Klockan är halv sju och jag inmundigar redan dagens första migräntabletter. Bådar det gott?
Jag bar en dov, illavarslande huvudvärk hela dagen i går. Under natten har den krupit ihop till en liten boll och placerat sig på mitt “migränställe” strax över och bakom vänster öga. Det är inte akutilla – än, men om jag ite motar Olle i grind kommer det explodera under dagen. Så pass väl känner jag ändå min kropp.
I kväll ska jag äntligen få träffa Italiensystern, hennes man och barn. Jag har inte sett dem sedan i somras och längtar jättemycket. Den enda som längtar mer är lilla Svalan. Hon har längtat efter sina kusiner så mycket att hon suttit och gråtit på lektionerna i skolan.
Och det var nära att det inte blev något av i dag heller. Hela familjen har blivit förkylda och jag fick ringa min syster i går kväll och utverka tillstånd för att våga låta mina barn träffa hennes. De var också förkylda så med lite blandning av svenska och italienska virus kan vi antingen få friska eller jättesjuka barn. Det sistnämnda känns tyvärr som det troligaste scenariot.
Det vankas julbord i kväll. Förundersökningsledaren, jag och de vuxna italienarna ska till Bjertorps slott och fylla magarna. Helst utan huvudvärk…
