Det finns en stor trygghet i att sätta sig vid sitt skrivbord på jobbet, logga in i datorn och göra sig beredd inför dagens arbete.
Det finns en stor trygghet i att höra väckarklockan ringa vid samma tid varje morgon, att med trötta steg tassa ut till badrummet och följa sina morgonrutiner.
Det finns en stor trygghet i att komma hem från arbetet, laga middag och sitta runt köksbordet och prata med familjen om dagen som varit.
Det kallas rutiner.
För vissa människor är rutiner lika med döden. De söker sig hellre utanför ramarna och tar tacksamt emot varje nytt äventyr. De får sina kickar av spänning och kan inte leva på nyhetens behag längre än några dagar i taget.
Själv är jag nog mer lagd åt rutinhållet. Som jag sagt så många gånger tidigare:
Variation är överskattat!
Nej, det skulle jag heller aldrig göra!
Jag gillar också rutiner. Jag läste om en familj som sålde allt och flyttade till Thailand. Inte min grej.