Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
Det tog 28 minuter att cykla hem. Men då ingick ett längre stopp för införskaffande av ett stycke frimärke samt ivägskickande att ett stycke brev.
Är det någon som börjar ana ett mönster här?
Kan det vara så att den där galna bloggerskan hädanefter kommer återge varenda cykeltur till och från jobbet, med tidsangivelser och allt?
Den som lever får se.
I dag har vi kundbesök på jobbet.
Det här är alltså en dag när det är lämpligt att visa sig från sin bästa sida. Välklädd, sminkad, sval och fräsch.
Eftersom jag bestämt mig för att cykla till jobbet vid alla tillgängliga tillfällen, och eftersom jag ju är en så otroligt principfast och karaktärshållande figur, så cyklade jag i dag också. Men jag var fullt på det klara med att det gällde att inte svetta ner sig. Lugnt och fint skulle jag glida fram på den nysopade cykelvägen.
Och det gick jättebra med glidet och de lugna trampen – ända till jag råkade cykla om en sportklädd figur och plötsligt drabbades av den ettriga tävlingsandan. Febrilt trampade jag på och cyklade om både unga och gamla, långsamma och snabba.
Och simsalabim så har jag anlänt till jobbet efter 17 minuter och 15 sekunder.
Svettig, med håret på ända, väldigt osminkad och långt ifrån fräsch.
Så tittar jag ner på mina kläder och upptäcker att jag råkat få på mig mina orangerandiga sockar med svarta stjärnor på och inser att om man möter en lätt ångande person med de sockarna så kommer man ignorera diverse dofter och lägga all uppmärksamhet på de gräsliga fotbeklädnaderna.
