Under flera år har jag haft en provisorisk gardin hängandes i lilla Svalans rum. Det är ett ganska sött randigt tyg med blomsterslingor och en liten spets längst ner. Tyget var för långt så jag har snörpat upp det med några rep men det har inte varit den vackraste gardinuppsättning man kan skåda.
När vi (läs Förundersökningsledaren) putsade fönstren förra veckan tog han ner gardinerna för att komma åt ordentligt. Jag bestämde då att det var hög tid att hänga tillbaka den lite mer stilrena och enkla gardin lilla Svalan hade i fönstret innan jag fick för mig att sätta upp den randiga.
Och jag letade. Jag letade och letade och letade. Jag hade bestämt för mig att jag sett den någonstans i huset. Men den fanns inte på vinden, inte i förrådet, inte i garderoben, inte i klädkammaren, inte där jag förvarar dukar… inte på någon av de upptänkliga ställen där den rimligtvis borde kunna ha gömt sig.
Till slut, efter en timmas letande, skymtade jag ett vitt tyg med svart mönster i skåpet med lapptäckstyger. Vad i allsindar gör gardinen där?
Hmmm… Det var ingen gardin. Det var bara ett tyg.
Jag förstår inte hur jag kunnat se gardinen framför mig, hängades i lilla Svalans fönster.
Nu hänger den i alla fall på plats. Och den är jättefin trots att den inte blev klar förrän strax innan midnatt i söndags.
