Zäta

2013 är slut. Ett nytt år har tagit vid. Jag har en bra känsla inför 2014. Det känns som en skön siffra helt enkelt. Om ett år sitter jag med facit och kan rapportera om jag fick rätt eller inte.

Jag hade inte samma fina känsla inför 2013. Kanske för att 13 är “olyckstalet”, eller så var det undergångsstämningen inför den 21/12 2012 (när Mayaindianernas kalender tog slut) som levde kvar.
Hur som helst så hade jag fel. 2013 har varit ett bra år för mig och min familj.
Vi har jobb och skolgång, hus och hem, kläder och mat och släkt och vänner. Det är mycket mer än många andra har.

Jag ska inte ge mig på en fullständig rekapitulation av 2013. Jag är inte så mycket för att se tillbaka, och faktiskt inte för att blicka framåt heller. Jag tror nog kanske att jag är en sådan person som mest lever i nuet, på gott och ont.

2013 års stora händelse var när Falunsystern födde sin dotter.
Falundottern är nu åtta månader. En bedårande varelse med ett leende som kan smälta is och med en mycket tydlig egen vilja – inte så olik varken mor eller far.

Året har tyvärr inte bara inneburit att släkten växt till sig. Under hösten gick först min morbror och sedan hans fru bort med bara drygt två veckors mellanrum. Det var ett hårt slag för deras son och även för min mamma. Jag har också känt hur sorgens kalla fingrar greppat mitt sinne och gick omkring och frös i flera veckor, både under den föregående sjukdomstiden och fram till begravningen.

När man ser tillbaka på ett år är det oftast semestern som framträder som det tydligaste minnet.
Eftersom lilla Svalan slutade gå till fritids lagom till sommarlovet, har Förundersökningsledaren och jag för första gången under vårt artonåriga äktenskap delat upp våra semesterveckor lite. Vi kände att det var rätt att inte låta barnen vara själva hemma allt för mycket.
Således hade vi tre gemensamma semesterveckor under sommaren. Och då passade vi på att gå Göta Kanal.

Vi har tidigare gått Dalslands Kanal två gånger och kände oss nu redo att ta oss an den större utmaningen som Göta Kanal innebär. Vi hade gott resesällskap av två andra familjer och solen värmde både vattnet och människornas sinnen och bjöd oss på en minnesvärd semester.
Vi var borta i arton dagar och hann gå hela vägen genom kanalen och vidare ut i Östersjön till Harstena och tillbaka igen. Sedan gick båten sönder och svärfar kom och hämtade oss på Torsö.

Göta Kanal var visserligen den i tid längsta, men ingalunda den enda av årets resor.
Förundersökningsledaren har varit i väg på sin sedvanliga fjällvandring, jag och barnen har hälsat på Falunsystern några dagar i slutet av sommaren, och jag har också varit en helg i Tumba och bakat tillsammans med en väninna.

Dessutom har familjen Zäta tillsammans hälsat på Italiensystern och hennes familj och passade på att semestra några dagar i Rom.
Vilken stad! Det är som att bo mitt inne i ett gigantiskt museum där varje hus, varje staty, varje fontän, ja, varje gatsten är ett antikt utställningsföremål.
Trots att vi bara hade tre dagar på oss hann vi se allt vi tänkt och lite till. Och trots att vi var där i början av november var det runt 25 grader varmt och vi fick njuta av varma dagar i staden, och ljumma kvällar på pittoreska uteserveringar.

Eftersom jag inte är en person som blickar tillbaka i någon större omfattning, så minns jag faktiskt inte hur våren tedde sig. Jag vet att jag njöt av min trädgård både under våren och sommaren men jag kommer inte ihåg hur pass stressig våren var.
Hösten har däremot varit fullkomligt fullspäckad. Jag tror vi haft en lördag och en eller två söndagar då vi inte haft någonting inplanerat, för övrigt har det varit full action hela tiden.
Jag är glad och tacksam att jag klarat av den här hösten utan att känna mig vidbränd. Jag har kunnat sänka ambitionsnivån när det gäller vad som behöver fixas hemmavid, hållit en noggrann planering i kalendern och sedan tagit en dag i taget.

Nu är det bara den andra dagen av det nya året. Vi har än så länge bara några inplanerade uppgifter under 2014 och vi har ett riktigt långt, skönt och umgängelsefyllt jullov bakom oss så jag ser med tillförsikt fram mot det nya året.