Ibland undrar man varför man inte kommer på de där enkla, smarta lösningarna lite tidigare i livet!
Den här blårandiga skjortan har hängt uppfodrande på trappräcket i flera dagar och bara väntat på att jag ska stryka den. Jag har blängt tillbaka. När jag skulle ha hunnit ta fram strykjärnet har jag inte orkat och när jag orkat har jag inte hunnit. Precis som med så mycket annat i livet.
Men i morse kom jag dock på den briljanta idén att ta på mig skjortan i stället för att stryka den. Att jag inte tänkt på det förut. Tänk så många ilskna blickar jag kunde besparat den.
