Jag är ganska förtjust
i min trädgård.
Jag njuter av blommor och bär och slutar aldrig fascineras av
hur ett litet frö som jag lägger i jorden kan bli till en stor planta som jag
kan skörda av i slutet av sommaren.
Jag gillar att odla och lära mig nytt och experimenterar gärna.
I våras sådde jag en påse blåklintsfrön i en pallkrage. Det blev massor av
lysande blå blommor och i veckan har jag försökt mig på att göra blåklintssaft.
Jag hade inget recept att gå efter så jag gissade lite utifrån annan slags
blomsaft jag läst om på nätet.
I kväll har jag smakat på resultatet.
Det blev inte
bra.
Saften smakar nästan bara socker, med en liten bismak av någonting
(blåklint förmodligen), som inte är helt angenäm.
Sådär är det med livet också tänker jag.
När vi inte har något recept att följa
utan experimenterar och kör på känsla, så blir det helt enkelt inte så bra som
det skulle kunna bli. Det blir en bismak som slår igenom.
Förmodligen av
egoism, det blir för mycket JAG.
Men finns det något recept att följa när det gäller hur man lever sitt liv?
Ja,
det gör det faktiskt – i Bibeln.
Och precis som jag brukar ringa min mamma när jag försöker sylta och safta på
egen hand men inte vet hur mycket socker jag borde ta, så kan vi få ringa Gud
när vi kör fast i livet.
Vi behöver inte ens slå numret eller vänta på ton.
Han
står alltid stand by.
Han finns där vid din sida.
Och Gud vet exakt hur mycket
socker du behöver för att få till ett liv som både smakar och luktar gott.
Ett
liv du kan bjuda andra på så de också får del av de gåvor du fått.
