Jag lyckades inte med min stående målsättning i badhuset i går. När timman gått hade jag 150 meter kvar att simma.
Som straff var jag tvungen att försöka simma crawl de sista metrarna. Det var inte lätt.
Först försökte jag bara göra rätt med armarna och simma bröstsim med benen, men det säger sig självt att det var orimligt. Jag tjuvkikade lite runtomkring i bassängen och upptäckte en man i sina bästa år som simmade en mycket tekniskt korrekt crawl. Han sprattlade med benen i takt med armarna så jag härmade honom.
Efter 25 meter gav jag upp. Även om det faktiskt gick fortare än bröstsimmet så var det så ofantligt jobbigt. Jag blev alldeles yr i skallen.
Kanske berodde det till viss del på att jag aldrig fick tillfälle att andas.
