Det har inte blivit så mycket med springandet på sista tiden. Semestern har kommit emellan.
Vilket innebär att jag från och med i morgon inte har någonting att skylla på längre. I dag är nämligen sista semesterdagen.
Trots duggregn och mörker gav jag mig i alla fall ut i kväll. Jag tog den lite längre rundan, och gav mig den på att jag skulle snäppa upp mig till nästa nivå i Amelia-schemat jag följer. Den innebär 2 minuters jogging + 1 minuts gång.
Så här blev min runda:
Uppvärmning med 2 minuters gång.
Sedan 2 minuters jogging + 1 minut gång under sammanlagt 21 minuter. Det var jobbigast kring 8:de minuten. Då var jag nära att få håll och drog ner tempot lite. Pulsen har under själva springpasset legat mellan 140-160 slag/minut. Högsta pulsen blev 161 och det var då, vid den jobbiga 8:de minuten.
Nedvarvning med 17 minuters promenad.
Stretch mot lyktstolpen utanför huset.
Sammanlagd tid ute: 47 minuter.
Det var ganska skönt att springa i duggregn. De mjuka dropparna mot ansiktet gav ett tacknämlig avsvalkande effekt. Att bli lite allmänt våt är också trevligt för det förtar olustkänslorna av att vara svettig. Jag har kommit underfund med att jag faktiskt inte gillar att svettas.