I dag bestämde jag mig för att ta det lugnt på cykeln. Inte bara trampa på, inte stressa, inte hetsa. Framförallt inte komma fram till jobbet genomsvettig och småäcklig.

Det gick bra ända tills jag kom nerför Lidensbacken och råkade cykla förbi en man. Han hade inte samma fart som jag och plötsligt kände jag att det skulle vara väldigt tråkigt om han cyklade om mig senare, eftersom jag nu cyklat förbi honom.

Alltså trampade jag på, stressade och hetsade.
Och kom fram till jobbet genomsvettig och småäcklig.

Dessutom krånglade mina växlar när jag skulle byta ner från femman till fyran, så karleländet cyklade om mig i höjd med lilla bäcken efter Tofta.