Idag ska vi träffa familjen “Rumphugget ord för föregångaren till frukt” och grilla tillsammans med dem ute vid Jarlehus. Jag tänker ta med mig blåbärshinken också för jag har för mig att det ska finnas några blåbärsbuskar där.
Jag misstänker att det ligger någon sorts nedärvd husmorsgen bland mina arvsanlag. Den har inte gett sig tillkänna förrän på senare år men resulterar bland annat i att jag har mycket svårt för att gå förbi en blåbärsskog utan att få ångest om jag inte gör grava försök att försöka tillvarata skatterna naturen bjuder. Samma sak med smultron, vildhallon, björnbär och söttbär. Lingon passerar dock genen utan någon som helst uppmärksamhet. Kan det vara så att mina smakkörtlar är inblandade också?
Innan vi beger oss till Jarlehus (om två och en halv timma) har jag att välja mellan att stryka, börja sy på lapptäcket, eller gå ut och plocka blåbär i skogen här hemma. Jag borde egentligen rensa i rabatten också.
Men jag tror jag börjar med att borsta tänderna…
