I februari bokad jag klipptid hos min frisör. (Ja, hon har befodrats till MIN efter bara en klippning, eftersom hon är trevlig och dessutom klippte mig med gott resultat senast.)
Min frisör är ganska upptagen och jag fick tid den 9de mars. Så länge har jag gått och sett fram emot det här. Först den varsamma tvätten, med lätt hårbottensmassage, sköna produkter och varmt vatten som inte bara forsar ner från taken rakt ner i skulten utan med stor precision sköljer bort schamporester. Sedan en lugn stund i frisörstolen, lite småprat, någon som pysslar om en. Och så resultatet. Ett genomklippt hår utan kluvna toppar, ett hår med liv och lyster som återigen lekfullt böjer till sina naturliga lockar.
Det är ett mysterie utan dess like. Något ofattbart bortom allt förnuft. Otänkbart, märkligt, fruktansvärt och oförlåtligt.
Jag glömde bort min klipptid i går!
Neeeeej, så retligt!!! Och så typiskt när man sett fram emot något.
Kan trösta dig med att det kunde varit jag. Glömmer jämt bort tider och träffar. Ett men jag har sedan jag gick i väggen. Förr hade jag allt i huvudet, men nu – ICKE!!!
Hoppas du snabbt får en ny tid…
Kram!!
Willewira
Haha, din toka, klart du skulle MISSFÖRSTÅ med flit. Det var ju inte klippningen utan det där med “varsam tvätten, lätt hårbottensmassage, sköna produkter och varmt vatten…” som var grejen. Ja, det vet du ju.
Haha, ska jag klippa mig. Jag är nog bra mycket mer skalad än du.
😉
Puss, R
Ååååååååååååååå nej. Så typiskt och så orättvist. Det där hade du behövt.
När får du ny tid?
KRAM, Rana
Varför klipper du inte själv?
🙂
Oj, det där hade varit svårsmält för mig med kort hår!
Och visst ÄR det skönt med den där ompysslingen!? Jag har dessvärre märkt att jag pratar för mycket när jag är hos frisören. Så mycket så att jag glömmer vad jag sagt och om det överhuvudtaget var lämpligt. Jag får skylla på skalpmassagen…
/Anna