Jag tror jag håller på att utveckla mitt telepatiska sinne.
Precis nyss tänkte jag för första gången på hela dagen på Förundersökningsledaren. Han gav sig iväg för en skridskodag i morses. Sedan har jag haft fullt upp och faktiskt inte ägnat honom en tanke. Förrän nu, när jag varvade ner med att vattna blommorna.
Så här tänkte jag:
-Vad konstigt att jag inte har tänkt på Förundersökningsledaren på hela dagen. Men jag har ju haft fullt upp. Nåja, det kanske har varit bra att jag haft så mycket att göra, för då har jag ju inte behövt oroa mig för honom i alla fall.
Och precis exakt då ringde telefonen.
Naturligtvis var det Förundersökningsledaren.
