I natt ropade lilla Svalan och ville ha sällskap till toaletten. Jag steg upp, tog henne i handen och följde henne dit. En skön, varm liten barnahand slöt sig om min.
I morses gick jag som vanligt upp kvart i sex. Jag skyndade mig med morgonbestyren och ägnade sedan en kvart åt att göra i ordning en god sallad till jobblunchen. Salladsblad, päron, gurka, rädisor, parmesanost, svarta oliver, fetaost och brödkrutonger som jag stekt av överblivet bröd i en god citronbemängd olivolja.
Till frukost blev det en macka med stekt ägg och kaviar och till detta en kopp te.
Jag gjorde i ordning Guldgossens badkläder för simskolan, och barnens kassar med regnkläder. Sedan ropade lilla Svalan och begärde hjälp med sina morgonsysslor.
En liten stund innan vi skulle åka bad lilla Svalan att jag skulle ta tempen på henne för hon kände sig inte riktigt kry. Mycket riktigt! 38 grader… och räserbajs!
Så idag får jag stanna hemma, med min goda lunch och en bajsande dotter. Det kändes sådär att ringa jobbet och meddela att jag bara klarade av att jobba en dag innan barnen blev sjuka…
Maken och jag brukar försöka dela på vårddagarna men det blir kanske jag som stannar hemma i morgon också för jag känner mig inte helt hôrker jag heller. (Hôrker=Kry) Antingen är det bara sympatikänslor eller så är jag faktiskt också lite kass i kistan. Jag får avvakta under dagen och se vart det barkar hän.
