Vi är på hemväg från mina föräldrar. När vi svänger in i vårt kvarter sveper bilens strålkastare över en hare som tillfälligt paralyseras av det starka ljuset.
Från baksätet hörs lilla Svalans exalterade rop:
-Åhhh, en känguru!
Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
Vi är på hemväg från mina föräldrar. När vi svänger in i vårt kvarter sveper bilens strålkastare över en hare som tillfälligt paralyseras av det starka ljuset.
Från baksätet hörs lilla Svalans exalterade rop:
-Åhhh, en känguru!
Comments are closed.
Barnens värld är alltid mer spännande än vår, utan begränsningar för vad som kan hända. Fast ibland så händer det oväntade saker även för vuxna. En bekant satte sig i bilen och kände att det kliade på halsen, där satt en tarantella-spindel och svängde sina lurviga……gaah!Dä träffar man hellre på en känguru 🙂
Nu har jag fått halsbandet och är så innerligt nöjd och glad! det är superfint. Jag går här och glänser som en påfågel. Tack snälla för ett så gediget arbete.
Kramkram från Helena(attans dåligt båtväder idag, hoppas det ger sig fort!)