Zäta

Onsdag 26/1-11:

I dag (läs onsdag) blir det lite hetsigt efter jobbet. Jag jobbar till fem och ska sedan skynda mig hem för att hämta lilla Svalan. Hon ska prova på Ji Jitsu för första gången. En klasskamrat har lockat med sig henne och hon är eld och lågor inför träningen. Hon ska få lära sig ”räkan”, ”sparris och broccoli” och andra kryptiska övningar. Halv sex börjar det och det tar en kvart för mig att köra hem och en kvart till träningen så alla med någon typ av matematiskt sinnelag förstår att det blir ytterligt tight med tiden.

Klockan sex ska jag sedan vara i kyrkan för PiL-sammanträde. Det lär också bli lite forcerat. Vi har nämligen bara en timma på oss att prata om radiosändningarna inför våren innan nästa möte tar vid.
Då är det alla musiker och sångare i kyrkan som samlas för att prata om våra tankar och visioner kring sången och musiken i församlingen.

Jag har insett att det inte finns utrymme för mig att hinna äta någon middag. Det oroar lite. I går fick jag ett kraftigt blodsockerfall en stund efter att jag kommit hem från jobbet, och då hade jag ändå ätit någon typ av lunch.

I eftermiddag har vi varit och skrinnat på Kävelstocken. Jag får väl erkänna att jag inte stod på skridskorna särdeles länge. Efter tre minuter fick jag rejält ont i högerfoten och började beklaga mig som en barnunge. När jag väl fått av mig skridskorna blev jag dock på bättre humör och spelade bandy med Guldgossen och drog lilla Svalan på bobben.

När solen gått ner grillade vi korv på isen. Förundersökningsledaren hade tagit med sig en kasse ved och tänt upp en brasa. När man eldar på isen behöver man inte vara rädd att elden ska sprida sig. Skulle det mot förmodan elda på ordentligt händer inget värre än att isen smälter och släcker brasan.

När korven var uppäten fick Guldgossen ett smärtsamt magknip så vi for hem i flygande fläng. Nu har allt det onda kommit ut och vi har haft en lugn och skön kväll. Lilla Svalan har tagit ett fotbad och jag har tittat på senaste avsnittet av Fångarna på fortet.

Nu är barnen sänggångna och jag ska snart också krypa till kojs.
Nästa vecka har vi aktiviteter varenda kväll så det är lika bra att passa på att snika till sig lite extra sömn om det går.

Nu är vi hemma!

Eller ja, vi har varit hemma ett tag men jag har varit upptagen med att skriva ihop vad jag ska säga när jag påar morgondagens gudstjänst i radio PiL.

Vart har vi varit då?
Jo, i fredags, direkt efter att jag varit på vårdcentralen och träffat den trivsamma sjuksköterskan Eva, for familjen Zäta till Göteborg.

Först flanerade vi en stund i femmanhuset. Tanken var egentligen att vi skulle åkt redan efter frukost och fått lite mer rea-tid bland det stora butiksutbudet i Göteborg. Nu kom det en halsfluss i vägen, men jag tycker inte det gjorde så mycket för vi var ändå inte särskilt shoppingsugna och det är egentligen bara Förundersökningsledaren som har några direkta klädbehov.
Jag hittade förresten en fin blus till lilla Svalan trots tidsbrist, och lilla Svalan hittade en väldigt uppskattad sjal till sig själv så vi gick inte lottlösa från femmanhuset.
Dessutom hade vi fyllt magarna rejält på Lydias´s. Där ska vi inte äta igen bestämde vi. Det är inte alls som det har varit. Taccobuffén var smaklös. Köttfärsen hade inte varit i närheten av någon taccokrydda. Pizzabuffén var inte mycket att hurra för heller. Av de tre sorternas pizza var det ständigt två sorter som var slut och bottnarna var degiga och pålägget ytterligt snålt tilltaget.

Klockan halv sju satt vi bänkade i Skandinavium och upplevde för första gången Disney on Ice. Vi hade gett biljetter till barnen (och oss själva) i julklapp och det blev väldigt uppskattat. Barnen tyckte det var riktigt roligt och vi vuxna hade inte allt för tråkigt vi heller. Då kanske man bör veta att jag tillhör det mer lättroade släktet innan man drar några förhastade slutsatser. Men några av skridskoåkarnas insatser var riktigt beundransvärda även om några stackare dunsade på ändan vid fel tillfälle.
Storyn var dock tämligen tunn. Den hade man nästan lika gärna kunnat strunta i.

Efter isshowen for vi till ett Skandic-hotell och försökte få barnen att somna. Jag hann båda somna och börja snarka innan övriga familjemedlemmar ens släkte sina lampor.
På natten drömde jag att jag drog in 10.000 kr till mitt jobb genom att arrangera barnkalas.

Det bästa med att sova på hotell är naturligtvis hotellfrukosten. Särskilt när man är på ett så fint hotell som Skandic i Mölndal. Från frukostmatsalen var det öppet upp till taket och man såg alla de sex våningarna. Barnen turades om att ta hissen upp till översta våningen och stå och vinka ner till oss.
När vi ätit klart for även Förundersökningsledaren och jag dit upp, men inte för att vinka utan för att ta en titt på relaxavdelningen som vi sparat från kvällen till förmiddagen. Tyvärr var den avstängd för “överhåll” (som Guldgossen sa) så vi fick nöja oss med att duscha på rummet i stället.

Jag hittade en ismaskin där uppe på sjätte våningen och fick en sån där fix idé om att jag skulle kunna pricka de senkomna frukostgästerna med isbitar. Eftersom jag stod så högt upp skulle ingen hinna se att det var jag. Förmodligen skulle man i stället skylla på någon av ungdomarna från ett Täbylag som gick omkring överallt på hotellet i lätt igenkänningsbara röda träningsoveraller.
Jag lyckades tack och lov stilla min knäppa impuls innan jag gjorde något dumt. Isen jag samlade på mig åt vi i stället upp på hotellrummet.

När vi checkat ut åkte vi raka vägen till “Lek och Buslandet” för tre timmars oavbrutet skoj.
“Skoj” innebar olika saker för olika familjemedlemmar. Barnen roade sig med klätterställningar och rutchbanor. Jag roade mig med datorn och en bok och Förundersökningsledaren roade sig på helt egen hand genom att besöka så många klädaffärer han hann med utan att köpa så mycket som en strumpa en gång.

Klockan fyra var vi bjudna på middag hemma hos Förundersökningsledarens Göteborgsbror med familj. Vi kom lite sent. Dels på grund av det där med de uteblivna strumporna, som egentligen var en skjorta och en tröja, och dels för att vi råkade köra fel.

Vi stannade hos våra släktingar tills klockan var över åtta och hade då hunnit bli bjudna på både middag och efterrättspaj. När frun i huset även började prata om nattmackor förstod vi att det var dags att dra sig hemåt.

Förundersökningsledaren rattade med säker hand vår bil genom den mörka kvällen medan jag och barnen spelade Nintendo hela hemresan.
Jag har upptäckt att jag omöjligen kan spela bilspel och åka bil samtidigt. När min kropp inte får vara med om samma svängar och gupp som mina ögon registrerar i spelet blir jag rejält åksjuk.

Jag gick upp redan klockan åtta för att hinna förbereda allt innan gästerna kom, men trots väl tilltagen tid hade jag ändå precis klivit ur duschen när det ringde på dörren.
Som tur är har jag oftast gäster som klarar sig själva en stund och eftersom jag är ett under av snabbhet (not) så var jag snabbt redo att hälsa alla välkomna.

Förundersökningsledaren påpekade vänligt att jag kanske inte nödvändigtvis behövde överarbeta allt så väldigt och det har han naturligtvis rätt i, men jag vill att det ska vara lite speciellt att bli hembjuden till Zäta, i alla fall ibland.

Det som var lite speciellt med dagens bjudning, förutom att jag hade väldigt trevliga gäster, var dels att jag stått nästan hela förmiddagen och vispat till en riktigt god hallonmouss som jag sedan dekorerade med passionsfruktskärnor och en liten hemskpritsad chokladfigur, och dels att jag bjöd på en avancerad välkomstdrink som bestod av apelsinjuice, grapefruktjuice och längst ner i botten på glasen låg ett lager grenadin som jag pysslat en stund med att få dit. Kanten av glasen var snyggt frostade med strösocker och det hängde en apelsinskiva på varje glas.

Maten för övrigt bestod av samma fläskytterfilé som jag hittade på en annan gång (ja, inte samma men ungefär samma recept. Jag adderade bara en gul lök till marinaden för lite extra värme i smaken, och en rejäl klick delikatesskryddad tomatpuré i såsen, för lite fylligare smak. Till köttet serverade jag färdig potatisgrattäng som bara värms i ugnen. Det är smidigt och blir mycket godare än när jag gör egen grattäng.

Lunchgästerna kom klockan ett. Halv ett for Förundersökningsledaren till affären och köpte ostkaka till kvällsmaten. Jag är inte alltid så bra på att planera och hade liksom förträngt att vi hoppades att gästerna skulle stanna ett tag.

I går gick jag upp halv sju. Det innebar att jag fick gott om egen morgontid innan jag for till jobbet. Egentligen hade jag fått beviljad ledighet alla mellandagarna men jag hann inte flytta mina saker från mitt skrivbord sista arbetsdagen före jul så jag passade på att göra det i går förmiddag, medan övriga familjen åkte skridskor.
Och eftersom jag ändå var på jobbet så passade jag på att jobba lite också.

På eftermiddagen for jag till Framnäs köcentrum. Jag gick först på misslyckad jakt efter en sätta-fast-tryckknappar-mojäng och sedan letade jag efter tjockebyxor till Guldgossen och en klänning till lilla Svalan men resultatet var lika nedslående som efter sätta-fast-tryckknappar-mojäng-jakten.
Jag såg visserligen några reaplagg som jag skulle kunnat tänka mig att prova för egen räkning, men jag lyckades motstå frestelsen och gick och köpte mat i stället.

Väl hemma idkade Förundersökningsledaren och jag informationsutbyte och kom fram till att vi skulle ta med oss resten av familjen och åka till Järnia i Götene för att leta termobyxor till Guldgossen. Hans gick nämligen sönder när de åkte skridskor.
Järnia i Götene är en ytterst trevlig affär för priskänsiga mödrar som mig själv. Utan att ha rea säljer de ändå diverse sport- och frítidskläder samt ett och annat “vanligt” plagg till helt överlevnadsbara priser.

Jag provade fem olika plagg, Guldgossen två, lilla Svalan ett och Förundersökningsledaren två. Guldgossen hittade sina tjockebyxor, lilla Svalan sin klänning och Förundersökningsledaren fick med sig en jättesnygg skaljacka. Jag hade dock inte lika stor tur med de plagg jag provade och fick gå tomhänt från butiken. Med tanke på vilken shoppingorgie jag utfört dagen innan så blev jag dock inte allt för hänga läppig.

När vi handlat klart for vi hem till våra föräldrar och tillbringade hela eftermiddagen och kvällen där. Nu hade Falunsystern och hennes man också anlänt så det var fullt hus. Vi är tolv personer när vi är alla. Och det blir vi i dag också för nu kommer alla hit för att fira jul igen. Det blir ingen julmat men jag ska nog lyckas hitta på något annat att mätta magarna med. Min mamma bjöd på hjortgryta i går men så avancerad mat ämnar jag inte bjuda på. Det lutar mer åt grishållet faktiskt.

Det var en jättefin förmiddag i dag. Solen orkade sig fram bakom snömolnen som annars härskat oinskränkta på vinterhimlen.
Vi tog tillfället i akt och for till Lunnelid för lite pulkaåkning. Vi fick med oss både italienarna, min mamma och Förundersökningsledarens syster med familj. Att våra barn skulle stojja och vara vildar i backen var inget förvånande, men att Italiensysterns äldste son, 3½ år ung, oförfärat och glädjetjutande skulle kasta sig ner för backen var en stor överraskning. Han har aldrig åkt pulka tidigare.
De mindre barnen var inte lika begistrade och gav tappt efter ett tag.

När alla var nöjda och mätta på snöiga åkturer kom Förundersökningsledaren och Italiensysterns man så lagomt tillbaka efter sin skidtur. Vi omfördelade oss i bilarna och några for hem till oss medan andra skaffade skaffning från Lai Thai och Tofta Pizzeria.

På eftermiddagen lyckades jag utverka ledigt mot att avlöna Guldgossen och lilla Svalan som barnvakter till sina italienkusiner och så fick jag följa med min mamma och Italiensystern på en liten shoppingrunda.
Mitt enda ärende var egentligen att byta storlek på en julklappströja Förundersökningsledaren fått men jag misslyckades med uppdraget eftersom alla tröjor i den rätta storleken var slut. I stället kom jag hem med en fin reatröja till Guldgossen och inte mindre än fem plagg till mig själv. Allt inhandlat på Lindex.

När vi kom tillbaka hem till oss var det lagom dags för lite eftermiddagsfika. Förundersökningsledaren och jag lyckades trolla fram både kaffe, pepparkakor, lussebullar och hemmagjord glass med nykokt blåbärssylt så jag tror att alla blev mätta och glada.

Nu är Förundersökningsledaren i kyran och löder en massa mikrofonkablar och jag ska försöka få både barnen och mig själv i säng i någorlunda tid för i morgon ska jag upp och jobba.
Innan jag kommer så långt måste jag dock planera lite bjudningsmat och skriva inköpslista så att jag kan handla på väg hem från jobbet i morgon.

I dag är det en mellandag. För tillfället innebär det att jag och barnen är hemma och inte umgås med varken släkt eller familj.

Julaftonen tillbringade vi tillsammans med Förundersökningsledarens stora familj. Vi är 17 personer, den 18:de på gång.
Juldagen var vi hemma hos mina föräldrar och träffade dem samt Italiensystern och hennes familj.

Förundersökningsledaren är och hälsar på mina föräldrar i dag. Tyvärr så umgås han nog mer med vår båt som står uppställd där, än med sina svärföräldrar. Båten har inte fått någon skyddande pressening förrän i dag. Vi har haft en onödigt stor, bökig pressening tidigare, men fått den isärskuren och omsydd. Mannen som vi beställt arbetet av har dock dröjt en aning för länge med att bli klar så det har hunnit snöa, och snöa, och snöa på den oskyddade båten.
Förundersökningsledaren skottade bort en meter snö i går och håller nu på att sätta upp ställningen och klä på presseningen.

Jag har också varit ute och skottat snö, en timma på vår garageuppfart, och barnen har roat sig med en pulkaaktig sak som lilla Svalan fick i julklapp av Guldgossen. Annars är det lego för hela slanten som gäller för barnen. Guldgossen har redan hunnit bygga klart det Starwars-skepp han fick av oss på julafton och lilla Svalan har rest väggarna på sitt husbygge.

Nu ska jag strax duscha och sedan laga middag innan jag ger mig av för att sjunga på kyrkans julkonsert. “Ave Maria” är det meningen att jag ska riva av. Vi får väl se hur det går. Jag har ont i halsen och snuvar.

Planen för resten av julledigheten är inte helt fastställd ännu men vi har lite hållpunkter i alla fall.
I morgon kommer eventuellt Italiensystern och hennes familj hit. Då kan männen åka en mil skidor och vi andra åka pulka. Sedan beställer vi hämtmat och har en skön eftermiddag tillsammans. På kvällen kanske Förundersökningsledaren jobbar i kyrkan.
På tisdag ämnar jag jobba en stund. På kvällen kommer Falunsystern och hennes man hem och vi kanske kan träffas en stund med hela min familj.
Onsdagen blir det julfirande igen då vi byter julklappar med Falunsystern och hennes man. Egentligen köper inte vi vuxna några julklappar till varann men jag vet att de i alla fall har köpt något åt barna. På onsdag är vi hemma hos oss och firar med lunch och eftermiddagsfika.
På torsdag kanske Förundersökningsledaren eller jag skjutsar Italienarna till flyget, om vi inte vågar lite på att tågen går i tid. Om Falunsystern och hennes man orkar och vill kanske vi träffar dem lite igen innan de far tillbaka till Ludvika.
Och sedan är det plötsligt nyårsafton och då har vi bjudit hit goda vänner på nyårsfirande.

Ledigt från jobbet tack vare att vi alla arbetat extra hårt en vecka och lyckats jobba in den här dagen. Dan före dopparedan…

Nu har jag just kommit hem från stan där jag handlat det (förhoppningsvis) sista. Inga julklappar, eller jo, två – en liten extra till varje barn. Men det jag egentligen skulle köpa var mat. Helt vanlig normal mat som kyckling, mjölk och clementiner.
Utanför fiskaffären mötte jag en kvinna som bar på en gigantisk lutfisk. Den vägde säkert sju kilo. Jag avundades henne inte. Så mycket lutfisk måste innebära väldigt många julbordsgäster. Jag avundas förresten inte gästerna heller för lutfisk hör inte till mina favoriter på julbordet.

Nu måste jag skynda mig att packa upp mina varor och slå in de sista klapparna. Om en och en halv timma kanske våra nattgäster anländer och då ska jag stråla av julefrid och ha allting klart. Det äår en utopi men man kan väl få drömma lite så här i juletider…

Klockan är halv sju och jag inmundigar redan dagens första migräntabletter. Bådar det gott?

Jag bar en dov, illavarslande huvudvärk hela dagen i går. Under natten har den krupit ihop till en liten boll och placerat sig på mitt “migränställe” strax över och bakom vänster öga. Det är inte akutilla – än, men om jag ite motar Olle i grind kommer det explodera under dagen. Så pass väl känner jag ändå min kropp.

I kväll ska jag äntligen få träffa Italiensystern, hennes man och barn. Jag har inte sett dem sedan i somras och längtar jättemycket. Den enda som längtar mer är lilla Svalan. Hon har längtat efter sina kusiner så mycket att hon suttit och gråtit på lektionerna i skolan.

Och det var nära att det inte blev något av i dag heller. Hela familjen har blivit förkylda och jag fick ringa min syster i går kväll och utverka tillstånd för att våga låta mina barn träffa hennes. De var också förkylda så med lite blandning av svenska och italienska virus kan vi antingen få friska eller jättesjuka barn. Det sistnämnda känns tyvärr som det troligaste scenariot.

Det vankas julbord i kväll. Förundersökningsledaren, jag och de vuxna italienarna ska till Bjertorps slott och fylla magarna. Helst utan huvudvärk…

Vi har massa roligt att se fram emot den här helgen.

I kväll är vi bortbjudna (eller hembjudna beroende på hur man ser det) till goda vänner. Vi har mycket gemensamt med de här vännerna och det är verkligt underbara människor som jag tycker väldigt mycket om. Även om vi inte träffas så ofta är det alltid lätt att prata och deras och våra barn går också bra ihop.

I morgon ska vi åka till Skövde. När Guldgossen fyllde år lovade vi honom en tur till äventyrsbadet i Skövde i stället för ett traditionellt födelsedagskalas. Vi lockade med en av hans kompisar och kompisens familj och spikade ett datum som passade alla.
Sen bröt Guldgossen tån så äventyret blev skjutet på framtiden.
Nu äntligen är framtiden här! Vi ska bada tillsammans med den andra familjen i morgon eftermiddag. På förmiddagen passar vi på att shoppa julklappar när vi ändå är i en stad vars affärer jag inte redan dammsugit. Jag ska leta baddräkt också, det fanns ingen i min storlek i de två sportaffärerna i Lidköping.

På söndag är det vår Tillväxtgrupps tur att ha hand om fikat efter gudstjänsten. Det tycker jag är jätteroligt. Då får jag “leka affär” en stund.
Resten av söndagen (läs sen eftermiddag-kväll) har vi oplanerad. Jag tror jag måste göra en garnboll till lilla Svalans tomteluva och sy fast den. Lilla Svalan har anhållit om att ha tomteluvan på när hon läser en egenskriven berättelse för klassen. De har som en julkalender där barnen turas om at läsa en berättelse varje dag. Hennes historia handlar om en snögubbe, mer har hon inte avslöjat.

I morgon ska Förundersökningsledaren förlusta sig med jobbet. Det var någonting som innefattade både mat och en idrottshall – fast inte samtidigt.

I morgon hade jag tänkt ta med mig barnen till badhuset efter jobbet. Barnen skulle få leka och hoppa medan jag simmade några kilometer (jag älskar att kunna skriva så; några kilometer! Det låter så skrytigt och så är det ändå ingen överdrift.)

Lilla Svalan har sett fram emot att få visa upp vad hon lärt sig på senaste simundervisningen i skolan – en volt från 1:an. Guldgossen har längtat efter att överhuvudtaget få stoppa tårna i bassängen efter sina veckor med spjälkning.

I går kväll upptäckte jag den – mensen.
Den har smugit sig på mig några dagar i förtid och inte ens brytt sig om att annonsera sin ankomst med sedvanlig smärta. Den är lurig den där rackaren!

Det blir en hektisk helg, hektiskare än jag tänkt från början.

Och det börjar redan nu. Arbetsdagen är slut och jag ska fara och handla. Jag måste bara renskriva inköpslistan först för den ser ut som en teckning av Picasso.

När jag kommer hem ska jag laga middag. Jag har recept-punkt-nuat mig till ett nytt recept på kycklinggryta med färsk annanas. Det lär ta sin lilla stund. Det blir nog inte middag förrän klockan sex. Det gör i och för sig ingenting för Förundersökningsledaren har fått rycka ut som jourljudtekniker på ungdomssamlingen i kväll och ska ner till kyrkan och förbereda mellan halv sex och sex. Sedan kommer han hem och äter med oss och ska fram på stan igen till sju. Då tar han också med sig Guldgossen som är på Vips-träff mellan sju och åtta.

Jag och lilla Svalan får roa oss bäst vi kan själva. Jag gissar att det blir städning som ska roa oss eftersom vi får gäster i helgen.

I morgon jobbar jag i Kaffestugan mellan 8-15 och Förundersökningsledaren är också i kyrkan och jobbar med renoveringen. Förhoppningsvis blir han klar lite tidigare än jag. Vi får ta med oss barnen så får de hjälpa till. Min mamma har lovat rycka ut som barnvakt om det behövs men det beror på hur lång tid Förundersökningsledaren behöver vara kvar.

På kvällen har vi bjudit hem goda vänner. De kommer klockan sex och innan dess ska jag ha duschat, vilat och lagat fläskfilé och potatisgratäng.

Söndag blir inte heller någon vilodag så som Herren påbjudit. På förmiddagen är det avslutningsgudstjänst för Royal Rangers ute i Örslösaskogen och klockan tre på eftermiddagen kommer Förundersökningsledarens och mina föräldrar och kalasar lite för Guldgossen som fyllde år i veckan.

Sedan blir det äntligen måndag igen och jag får en chans att vila upp mig på jobbet!

Vi fick gäster till lasagnen. Förundersökningsledaren 40-årig bröllopsdagsfirande föräldrar kom på middag. Vi bjöd in dem lite hastigt och lustigt och fick en riktigt trevlig eftermiddag tillsammans.

En stor del av eftermiddagen tillbringade vi i garaget, runt pingisbordet.
Guldgossen blev lite sur efter att ha fått stryk mot både farfar och farmor. Men det har nog gått över nu.

Lasagnen blev riktigt lyckad. Jag har faktiskt aldrig gjort lasagne så där från grunden tidigare, med egen ostsås och allt. Det här var nog inte sista gången.

Vad händer i dag då?
Jag brukar ta mig en stund med dagboken i knät medan jag ändå sköter magen och tänka igenom vad dagen bär i sitt sköte. Jag tycker det gör livet lite lättare. Att ha överblick, om så bara för en dag i taget, ger balans och gör mig bättre mentalt rustad att möta dagen.

I dag ska jag förmodligen hämta barnen efter jobbet. Förundersökningsledaren brukar vara den som hämtar barnen men i dag ska han förhoppningsvis spela innebandy med några jobbarkompisar. Jag skriver ”förhoppningsvis” för i går hade han ont i magen mest hela dagen och mår han likadant i dag får han gå till “Per i Hagen”.

När jag kommer hem ska jag laga mat. Jag har tagit upp frusen köttfärs och lagt i kylen för tining. Jag tror jag ska göra biffar, kanske.
Under tiden blir det läxläsning med barnen. Man är ju ändå kvinna och kan göra flera saker samtidigt.

När Förundersökningsledaren kommer hem ska jag till kyrkan och städa och sedan är det möte med närradiorådet. Sedan har det hunnit bli kväll även på klockan.

Sådär, då är packningslistan klar och bör förvandlas från punkter på ett papper till verklighet.

Det blev såklart inget sovit. Jag har tappat bort förmågan att kunna somna om när jag varit uppe ur sängen för längen. Men jag låg på spikmattan och läste en stund. Det är också välgörande.

Nu har lilla Svalan och jag ätit en sen frukost och jag ska skapa en packlista inför resan, så att jag inte yr runt som en vimsig höna och får med mig sådant jag inte behöver och glömmer allt viktigt hemma.

Jag har ätit andrafrukost tillsammans med lilla Svalan. Hon hann snyta sig sju gånger under frukosten – så det känns som ett korrekt beslut att hålla henne hemma från skolan i dag.

Min första frukost bestod av te och en macka med smör och ost. Andrafrukosten utgjordes av några torra gamla digestivkex och ett glas juice.

Nu har jag röjt i köket och startat diskmaskinen. Jag har också börjat repa bladen från några plantor lila basilika jag fick av vår odlingsglade granne i somras. Egentligen har jag velat göra pesto på dem, men jag orkar inte, så det får bli torkade örtkryddor i stället. Jag ämnar ställa in bladen på en plåt i ugnen, 50 grader och lite skåpslucka på glänt. Efter några timmar borde det vara klart.

Jag blir så frustrerad av att gå hemma. Det känns som om jag inte får nåt gjort fastän jag har massor att göra.
Hemmafrulivet är definitivt inget för mig. Jag är nog som barnen, som mår bäst av fasta rutiner.

I dag är jag fortfarande hemma med sjuk Guldgosse. Han är förkyld med allmänt sjukdomstillstånd, hosta och lite feber. Förmodligen kan han inte gå till skolan i morgon heller.

Jag har ägnat ganska mycket tid åt att stötta Guldgossen med skoluppgifterna. Han presterar riktigt bra när man talar om för honom vad han ska göra och hur mycket han behöver hinna innan han får en liten paus.

På förmiddagen lämnade jag honom ensam en stund med svenskan medan jag for fram till torget för att få ett klockbatteri bytt. Klockbatterimannen var dock inte där så jag for hem i ogjort ärende. Jag passade på att stanna till på KappAhl och köpte några nya underkläder och örhängen. Jag gick också förbi apoteket och skaffade bra-att-ha-mediciner inför resan. En liten sväng in i leksaksaffären resulterade i en present lilla Svalan ska ta med på kalas på lördag.

Jag har också fixat med tvätt och disk, så klart…

Återstår dock massor på min att-göra-lista. En del hör till trädgården och annat till packning och matlagning och lagande av kläder som ska få följa med till Rhodos. Det krävs också lite planering för dem som ska stanna kvar hemma. Jag behöver skriva lappar om vad som händer för barnen så att deras mor- och farföräldrar vet vad som behöver skickas med till skolan dag för dag.

I går jobbade jag medan Förundersökningsledaren var hemma med sjuk liten Svala. Guldgossen var också hemma för lärarna hade studiedag. Guldgossen hade kanske varit hemma ändå, för även han fick en släng feber, i alla fall på morgonen.

I dag har Förundersökningsledaren utlyst städdag. När han såg regnet i morse ändrade han sig från trädgårdsdag till städdag. Jag gillar trädgårdsdagar bättre men det behöver städas här inne också.

I kväll ska vi mysa med familjen. Se på film och gosa i soffan.

Min hjärna är inte helt normalt funtad. Så fort något städaktigt kommer på tal börjar jag fantisera om lapptäcken eller smyckestillverkning, ljusstöpning och servettdecopage. Det är tur för min omgivning (läs Förundersökningsledaren) att jag i alla fall har ett ben kvar i verkligheten och sinnesnärvaro nog att städa FÖRST. Tyvärr innebär det alltid att jag inte får tid över till det min fantasi dukat upp åt mig.

Det var riktigt mysigt i kyrkan på förmiddagsgudstjänsten. Den stora kyrksalen håller på att renoveras så vi fick tränga ihop oss i församlingsvåningen. Där blev det trångt om saligheten, men desto saligare…

I eftermiddag har vi varit ute en sista liten sväng med båten och sedan hissat upp den ur sjön för den här säsongen. Vädret bjöd på riktig höstkänning med hög, klar luft och strålande sol. Ett mörkt molnområde rullade in från sydväst när vi satt och fikade men regnet lät vänta på sig ända tills vi satt oss i bilen och styrde kosan hemåt med båten på släp.

Nu väntar valvaka och stryktvätt, eller så struntar jag i valet. Nu har jag gjort mitt, genom att rösta på de partier jag anser kan styra stat, landsting och kommun bäst. Jag misstänker att jag inte kommer missa valresultatet även om jag väntar till i morgon bitti.

Vi var i väg till Drömstan och familjedagen där, på förmiddagen. Jag fick bara med mig barnen för Förundersökningsledaren fortsatte resan hem till mina föräldrar för att hämta båtkärran.

Det var riktigt mysigt ordnat på familjedagen. Det fanns en jättestor rutschkanehoppborg och en lite mindre vanlig hoppborg. Lilla Svalan slängde genast av sig skorna och besteg den stora rutschkanan. Eftersom det regnade duktigt blev hon totalt genomblöt.

På en grusplan stod en lift som Boströms maskinuthyrning lånat ut. I den hade församlingens klätterkille riggat upp sin lina och sele och lät alla som ville stapla drickabackar. Det högsta tornet jag såg var på 28 backar och det är riktigt högt vill jag lova.

För den som ville ta det lite lugnare fanns ansiktsmålning, babysång och tipspromenad. En stor grill var i gång och vi bjöds på korv och bröd. Man kunde också tävla i femkamp.

Jag erkänner villigt att jag mest gick runt och pratade med folk, men lilla Svalan och Guldgossen roade sig hårt och länge. Lilla Svalan blev till slut så blöt och frusen att hon inte ens protesterade när Förundersökningsledaren kom för att hämta hem oss.

Läget känns inte helt stabilt för tillfället.

Guldgossen har varit hemma från skolan torsdag-fredag men en aning feber och allmän sjukdomskänsla. I går kväll hade han 37,8.
I morses var han feberfri och är i skolan i dag.

Lilla Svalan hade 37,7 i går kväll men inte heller hon hade någon feber i morses och är också på skolan.

I kväll måste Guldgossen lära sig alla sina engelskaglosor som han inte tränat på tidigare. Det är förhör i morgon.
Lilla Svalan har en skrivläxa att ta sig an.

I kväll måste dessutom Guldgossen packa till sin lägerskola. På onsdag-torsdag är han i väg med klassen för en övernattning och två dagars läger.

I morgon kväll vill jag ta med barnen på bio i Skövde. Vi behöver åka tidigt för att hinna få ut biljetter. Jag slutar egentligen jobbet kl 17 och bion börjar 18. Det är en ekvation som inte går i hop så jag har bett om ledigt en timma. Hoppas att jag får det. Vi ska träffa lilla Svalans barndomskompis i Skövde och gå på Toy Story 3 tillsammans med henne.

På onsdag är Guldgossen borta. Jag och lilla Svalan får ägna kvällen åt att packa inför barnens övernattning till helgen. Förundersökningsledaren är borta med jobbet tisdag och onsdag så jag får hämta barnen på skolan.

På torsdag är lilla Svalan borta på Royal på kvällen. Jag måste packa till Islandsresan. Förundersökningsledaren åker till norska fjällen redan tidigt på morgonen.

På fredagen ska jag hämta barnen från skolan igen. Guldgossen ska på Vips på kvällen och när det är slut vid nio ska jag skjutsa barnen till mina föräldrar. De kommer sova där till söndag. På söndag eftermiddag hämtar svärmor dem och sedan kamperar hon med dem hemma hos oss till tisdag morgon. Då tar min mamma över igen.
Jag måste komma i håg att skriva en lista så att mödrarna har koll på gympa och läxor och liknande.

Tidigt lördag morgon åker jag till Island. Jag är tillbaka tisdag kväll. Samma kväll, fast betydligt senare, kommer även Förundersökningsledaren hem igen.

Den som känner mig vet att jag har fruktansvärt svårt för att slänga saker. Jag är en samlare av stora mått.

Men i dag har jag faktiskt lyckats slänga en hel del. Minst två stora papperskassar med gamla grejjer som jag med viss möda bestämt mig för att skiljas från. Soptunnan är knôkafull och jag har känner en blandning av stolthet och separationsångest.

Nu ska jag städa toaletterna innan det är dags att ge sig i kast med en kasse tyger jag fått av mamma. Jag behöver nog sicksacka kanterna på dem och slänga dem i tvätten innan de kan strykas, vikas och sorteras in i lapptäckstygsskåpet.

Om jag orkar och hinner ta fram symaskinen väntar också en hög jeans som ska lappas innan barnen hinner växa ur dem.

I eftermiddag ska jag göra en tung uppoffring.

Lilla Svalan ska på disco-kalas och har bett mig hjälpa henne med kläder, hår och smink.
Men egentligen skulle jag mycket hellre vilja strosa runt på quiltmässan som äger rum i Lidköping under helgen. Det är bara fredag kväll jag har möjlighet att gå dit, lördag och söndag kommer fyllas av andra saker.

Ouiltmässan äger rum en gång om året och är den i särklass största quilthändelsen i Norra Europa. Folk kommer resande från när och fjärran och till och med från utlandet, för att få vara med på workshops, föreläsningar och för att shoppa tyger och ting.
Mässan har varit återkommande under många år, men hittills har jag alltid varit upptagen med annat och inte kunnat gå dit.

Visst skulle jag kunna smita in på mässan en liten stund direkt när jobbet slutat vid fyra. Lilla Svalans kalas är inte förrän klockan sex.
Men jag vet ju hurdan jag är. Tiden kommer upphöra att existera och jag förlorar mig bland småmönstrade tyger i sköna färger. Dessutom kostar det 60 kr bara för att få gå in och handla, och det känns lite mycker för bara en halvtimmas förströelse.

Det känns bättre att vara hemma hos lilla Svalan och ha lite quality girl-time!
Summan av kardemumman är nog att det inte blir någon uppoffring ändå…

Tjoho vad det har vädrat i dag. Enligt klart.se skulle det bara småregna, typ hela dagen och inte komma mer än max en mm.
I stället har det störtskurat och haglat i omgångar. Och åskat.

En blixt slog ner i vårt område och släckte hela Stenhammar, plus slog ut våra telefoner och TV-datorn som vi har mailen och alla inspelade program på.

Förundersökningsledaren försöker reparera det som går just nu och även om jag har starkt tilltro till hans datorförmåga så vete spörs om det löser sig.

Klockan två skulle det vara simskoleavslutning nere vid Framnäs. Vi klädde på barnen badkläder och oss själva regnkläder men när vi kom fram fick vi veta att avslutningen var inställd. Det var nog väl, eftersom det fortfarande gick åska i kanterna. Man vill inte så gärna släppa ner sina telningar i en bassäng när det finns risk för blixt.

Nu har vi nyss ätit en sen lunch-middag. Jag lagade bankad, tunn, stekt fläskfilé med kokt potatis och bea och till efterrätt en rejält tilltagen tallrik maräng-sviss till var och en med mina hembakta maränger.

Lilla Svalan surar för att hon inte får åka och leka med en klasskamrat men klockan är faktiskt snart sex en lördagkväll och det är inte bästa lek-läge. Förundersökningsledaren lockar med ett datspel om kroppen och jag hoppas det går hem för nu behöver jag öva med Förundersökningsledaren. Vi fick en oväntad spelning på gudstjänsten i morgon. Han som skulle sjungit egentligen har blivit sjuk.
Det går att lyssna live klockan 10.00 via www.radiolidkoping.se

Jag har varit ute en liten sväng och tittat till min trädgård mellan de värsta regnskurarna. Syrenhortensian mår inte så bra av allt det tunga regnet. Grenarna dras ner av de våta blomklasarna och hittills har jag hittat två avbrutna grenar. Den ena kunde jag ta in och vasa i köksfönstret.
Rabarberhålet är helt vattenfyllt. Det har inte hjälpt med mina dräneringsmetoder. Jag har fyllt hålet med omväxlande kvistar och bark. Nu återstår att bygga på höjden för att få till någon dränering. Jag är högst osäker på om mitt planerade staket av sly kan hålla kvar jorden men jag vill inte börja böka med markduk heller.

Oj vad duktiga vi varit i kväll. Här vilar inga ledsamheter.

Förundersökningsledaren har förberett en del inför femkampen i morgon. Dessutom har han hjälpt barnen att göra i ordning 18 godispåsar med totalt 2 kilo godis. Det var mycket räknande och vägande och sorterande innan det blev klart.

Lilla Svalan fick sina önskeplättar och sedan dess har jag nästan uteslutande hållit till i köket, med ett kort avbrott för att plocka av 3 liter blåbär som jag ska dekorera tårtorna med i morgon, och ett ännu kortare avbrott då jag jobbade lite med rabarberhålet.

Min tid har mestadels gått åt till att göra tårtorna till kalaset i morgon. Det blir mousstårtor med chokladbotten. Jag har faktiskt aldrig gjort mousstårtor tidigare så det ska bli spännande att se om det lyckas eller inte.

Mellan alla varven med att plocka i och ur diskmaskinen och handdiska det som skulle användas igen, har jag också hunnit koka ägg. Samma ägg två gånger.

Jag ska bjuda på räksmörgåsar i morgon och har därför förberett lite genom att koka 10 ägg. För att vara på den säkra sidan tog jag förresten ett dussin. Ett ägg kan ju spricka och ett annat vara svårskalat eller så.

Det är jättesvårt att koka så många ägg lagom länge tycker jag. Jag fick inte riktigt fart på vattnet heller, så när jag kokat äggen i 11 minuter kände jag liksom på mig att de inte var riktigt klara, och gav dem ytterligare 5 minuter i grytan.
När äggen sedan svalnat provskalade jag ett och upptäckte att det var alldeles för löst, så jag körde igång grytan igen och kokade i ytterligare 7 minuter.
Nu har jag skalat alla äggen och vet att de är tillräckligt hårda. Risken finns väl att de antagit lilla Svalans älsklingsfärg grön – men det får jag väl bjuda på i så fall.

Ytterligare en fadäs jag upptäckte under kvällen var att Förundersökningsledaren slängt tårtljusen jag satt i hennes smörgås i morses. Ljusen gjorde väl i och för sig ingenting för de var i princip nerbrunna, men Förundersökningsledaren hade i ren okunskap även slängt de små ljushållarna.

Till Förundersökningsledaren fördel ska sägas att han förvånade mig genom att rota igenom skräppåsen och plocka upp alla åtta ljushållarna igen. Nu har jag tvättat dem och kan använd dem på tårtorna i morgon.

Jag tror, eller snarare hoppas, att jag gjort allt jag behövde göra i kväll för nu är jag så trött att jag måste gå och lägga mig.

Jag måste köpa gummibjörnar på lunchen. Vi ska ha femkamp på lilla Svalans födelsedagskalas.

Update: Jag hittade bara småförpackningar av gummibjörnar på ICA men det stod en kvinna i min ålder och sorterade upp mer godis på hyllorna så jag frågade henne om det inte fanns någon storpack att köpa. Eftersom jag är en så trevlig person så konverserade jag otvunget och tillade:
-Vi ska ha femkamp och då ska vi spotta längd med gummibjörnar.

Kvinnan stirrade vantroget på mig, ryckte på axlarna och sa:
-Ja, får man lite i sig så kan man nog tycka att det är roligt. Ska ni ha kräftskiva eller?

Hon blev aningen tillplattad när jag glatt svarade:
-Nej, barnkalas!

Det skulle bli regn i dag.
Hela dagen gick utan en droppe regn. Molnen hängde visserligen tungt hotande men lyckades ta sig förbi Lidköping utan att släppa ut sig blöta innehåll.

Lilla Svalan var och lekte med en kompis och hade cyklat dit från skolan. Lagom till att jag kom fram för att hämta henne började regnet.
Vi hann bli ganska blöta innan vi kom hem, och mina planer på att fortsätta dona med min nya trädgårdsgrop rann bort med regnet.

I stället bakade jag 80 maränger med de överblivna äggvitorna från gårdagsmiddagens västerbottensostpaj. Jag provade ett för mig nytt recept där man vispar vitorna med socker i bunke som står i sjudande vattenbad. Marängerna blev ganska hårda men med lite segt i mitten. Inte alls sådär spröda och smältande som man skulle kunna önska. Men de funkar säkert till marängsviss eller bara vanlig sockerchock.

I kväll har jag varit i kyrkan på radio PiL-möte. Vi har bland annat pratat om våra idéer på nya program. En idé är att börja sända på arabiska. En annan att sända barnradio.

Nu ska jag sätta mig en stund och skriva rent protokollet från närradiorådets möte och sedan tror jag bestämt att sängen väntar på mig.

Fritids är stängt i dag så jag är hemma med barnen.

Vi började dagen med märkestagningen. Jag har med mig en hel hög märken som barnen har tagit under förra veckan.
Guldgossen har tagit bronshajen och guldmärket.
Lilla Svalan har tagit grodan rygg, silverfisken, guldfisken, järnmärket och bronsmärket.

Efter en timma i bassäng och blåst (nej, jag höll mig på land) köpte vi oss varsin munk och for sedan till kommunens soptip; Kartåsen och hämtade bark. Man får ta täckbark gratis om man skyfflar på den på kärran själv. Vill man ha hjälp av en lastare kostar det en 100-lapp. Barnen hjälpte mig att skyffla och skotta.

Jag har inte kört och framförallt inte backat med släp sedan jag var ung och hjälpte pappa på gården. Då kunde jag backa en traktor med både balpress och balvagn bakom. Det gick inte jättebra på den tiden heller om jag minns sanningsenligt, men nu klarade jag i alla fall av att få bilkärran på rätt ställe när vi hämtade bark.
Däremot gick det inte så bra när jag skulle backa upp kärran på vår parkeringsplats här hemma. Det slutade med att Guldgossen hjälpte mig att koppla loss kärran och så sköv vi den på plats med handkraft.

Nu har vi hunnit äta lunch och cykla till sommarkiosken som säljer ut det sista lilla godiset som finns kvar för halva priset.

Familjen Zäta är nog lite trötta efter den finfina gårdagskvällen. Förundersökningsledaren sov till tio. Jag kunde inte sova lika länge eftersom han ständigt väckte mig med sin hosta, men jag låg i sängen till tio i alla fall och det är inte fy skam det!

Nu har alla Zätisar skingrats för vinden. Barnen är i väg och leker med kompisar och Förundersökningsledaren har åkt för att titta till båten. Det är bara jag som är kvar här hemma och jag ska försöka ägna någon eller några timmar åt att plocka i ordning i huset efter veckans aktiviteter.

Jag hör inte till de mammor som konstant klagar på man och barn över alla kringströdda grejjer, eftersom ungefär hälften av allt som ligger och dräller tillhör mig själv. Det är ju så behändigt att bara droppa grejjorna där man för tillfället befinner sig, och dras med på nya projekt när idéerna lockar och drar.

Jag skulle helst vilja ge mig ut i trädgården igen och fortsätta vinterbona smultrontornet, kanske sätta några vitlökar och gräva ett nytt hål i ängen, den här gången för en rabarberplanta.
Men nu får jag försöka bärga mig och stanna inomhus tills jag åtminstone är klar med den mest synliga oredan.

Det blev en riktig trädgårdsjobbardag i går. Egentligen hade vi tänkt åka ut på sjön men som vanligt under de senaste veckorna så ändrade sig väderprognosen och talde om moln, kalla vindar och annalkande regn.

Vid frukosten bestämde vi därför att vi skulle jobba på i trädgården så länge det var uppehåll, och sedan ägna oss åt något mer rofyllt på kvällen.

Förundersökningsledaren kantskar utmed häcken på båda siorna av trädgården. Sedan rensade han den ena sidan och jag den andra. Förundersökningsledaren gick även med trimmern och klippte gräset.

Jag hade redan på fredagen beskurit äppelträdet och nu hjälptes Guldgossen och jag åt att spreja såpa på de löss som fortfarande försökte gömma sig bland bladen.
Guldgossen hjälpte och till att kvista av slanorna jag skaffat för att bygga en sarg runt rabatten med lupiner. Kvistarna la vi sedan i botten av hålet jag grävt ut för rabatten för att skapa lite dränering och möjlighet till syre. Ovanpå grenarna tömde Förundersökningsledaren två omgångar gräsklipp som jag krattade ut. Resten av skapandet av rabatten fick jag vänta med.

I stället gick jag loss på Smultrontornet. Jag rev loss alla jordgubsplantor som nu börjar bli för gamla för att ge skörd, och hann också riva upp två av avdelningarna med smultorn. Där jordgubarna suttit grävde jag runt jorden och blandade i kväverikt gräsklipp som får förmultna under vintern. Till slut jämnade jag till ytan och strödde över ett tunt lager gräsklipp för vintertäckning.
I den ena smultronavdelningen hann jag genomföra samma jobb, samt även spika fast markväven som ligger som ett ogrässtopp längst ner i botten av smultrontornet. Jag har i flera år stört mig på att väven viker ner sig i jorden och inte fyller sin fulla funktion.

Tre silverekar planterades som kantblommor i surjordsrabatten. Jag har upptäckt att de gärna övervintrar där och växer sig större år från år.

Väderprognosen stämde dåligt. Vi skulle förmodligen fått en fantastisk dag på sjön. Hemma hos oss var det vindstilla och solen gassade. Vid fyrasnåret gav Förundersökningsledaren upp och tog cykeln ner till stranden för ett dopp. Jag följde med. Nere vid sjön blåste det friska vindar och vi konstaterade att vårt bostadsområde ligger betydligt mer vindskyddat än man vanligtvis tänker på. Som tur var blåste vinden in mot land och det var inte sååå kallt i vattnet som man skulle kunna tro när man såg den öde stranden.

När vi kom hem från det snabba Vänerdoppen upptäckte Förundersökningsledaren att han missat ett samtal på mobilen. Det var våra Skälvumsvänner som ville bjuda på kräftskiva.
Vi röjde klart i trädgården så fort vi kunde och for sedan glada i hågen iväg till våra vänner för en riktigt trevlig kväll.

Så såg gårdagen ut. I dag är jag sugen på att fortsätta jobba i trädgrden, men först måste jag hjälpa lilla Svalan att fixa inbjudningskort till hennes stundande födelsedagskalas. Det är ett digert arbete med 19 barn på inbjudningslistan.

Nu har jag precis släppt i väg min mamma efter att ha lagt beslag på henne under större delen av dagen.

Vi började med att köpa blommor på Lidens Handelsträdgård. Jag kompletterade mina silverekar till surjordsrabatten och köpte mer Myrr. Av mamma fick jag ett rosa bollkryss och en annan fin blomma som nog är krysantemum det med.

Sedan for vi till Lekia och lämnade tillbaka bilbarnstolarna mamma lånat åt sina italienska barnbarn under sommaren och därifrån fortsatte vi till Willys där jag köpte mat.

I stället för att fara raka vägen hem till Förundersökningsledaren som väntade med maten, lurade jag med mamma till en klädutförsäljning i Folkets Park. Jaktlyckan var god och vi kom båda därifrån med var sin BH och ytterligare ett plagg. Mamma hittade en söt vi långärmad top och jag en jeansväst. Både min BH och västen kostade 99 kr/st.

Förundersökningsledaren bjöd på ugnsstekt kyckling och potatisgratäng och sedan gav sig både han och barnen iväg på cykel. Mamma och jag pysslade om mina blommor och stödde upp brudslöjan i entrérabatterna som har fått slagsida av allt regnande. Sedan gick vi ut i skogen och plockade blåbär innan jag kunde bjuda på lite fika.

Nu har mamma åkt igen och jag är ensam hemma. Jag skulle vilja sätta mig och planera ett lapptäcke men jag tror jag ska röja upp i köket först och förbereda lite inför första arbetsdagen. Barnen ska till fritids i morgon också, och simskolan börjar, så jag har nog gärning innan jag kan göra någon mer kreativt.

Vad ska jag hitta på i dag då? En hel lördag av oplanerad tid.

Jag skulle kunna passa på att ägna mig åt lite välbehövligt trädgårdsarbete, i alla fall så länge det är uppehåll. Trädgården är gruvligt eftersatt på grund av alla våra semesterresor och de senaste dagarnas myckna regnande.

Jag skulle också kunna gå ut i skogen och plocka blåbär för att göra god sylt eller saft. Så fort jag går förbi en blåbärsbuske lockar de lysande bären mig och kallar på mina fingrar. Husmodern i mig reagerar starkt på lockropet och det år svårt att stå emot.

Jag skulle också kunna påbörja ett nytt lapptäcke. Jag blev omedelbart sugen när jag läste att lapptäckstrenden är tillbaka i senaste numret av Allt i hemmet. Jag har ju samlat på mig en del tyger genom åren.

Förundersökningsledaren har provbakat platta kakor av tunnbrödsdeg på sitt stormkök. Han ska fjällvandra i höst och har fått för sig att det skulle vara ytterst trevligt och gott att kunna äta nygräddat bröd någon klar fjälltursmorgon. Mest drivs han nog av möjligheten att kunna läska sina medvandrare och få det att vattnas i munnen på dem.
Han testat fyra olika varianter av deg nu under morgonen för att komma underfund med vad som är lämpligast och lättast imför fjällturen i september. Stormköket har stått på en bra stund och värmt upp uterummet. Det är lätt att förstå varför jag kallar min man för Förundersökningsledaren efter att ha sett honom med stort intresse stå óch knåda deg i plastpåsar under en intensiv timma.
Frundersökningsledarens bakiver har påverkat mig, inte bara genom att ge mig nybakt bröd i magen till frukosten, utan också en viss längtan efter att baka. Jag kan genast komma på några olika kaksorter som jag skulle kunna svänga ihop.

Med en massa tid till förfogande skulle, eller rättare sagt borde jag också ta hand om en stor hög stryktvätt som ligger och väntar.

Nu har jag så många alternativ på sysselsättning att jag inte bör komma på fler för då blir beslutsångesten för svår.

Eftersom det inte regnar tror jag att jag börjar med att ge mig ut i trädgården i alla fall.

I går var vi ute på sjön med Förundersökningsledarens far, syster och hennes familj. Vi fick också med oss en kompis till Guldgossen.

Med båten full styrde vi till en ö i närheten av Navens fyr. Vi åt en massa gott och njöt av solen och vattnet. Det var 20-21 grader varmt i vattnet och jag var riktigt badsugen. P.g.a. vissa utsöndringar blev det dock ingenting av för min del.

I dag får vi alla tillräckligt med vatten, från ovan. Det började regna redan när vi lagt till i hamn i går kväll, och har fortsat under natten och morgonen. Gräsmattan gläder sig och jag tycker att det ganska bra jag också.

Om en stund äter vi frukost och sedan är dagen i gång. Vi ska hämta lilla Svalan från hennes övernattningar hos en kompis, köpa en cykel åt Guldgossen och i kväll får vi besök av Förundersökningsledarens Göteborgsbror med familj. Jag måste vattna blommorna inomhus (för här har det inte regnat) och om det torkar upp utomhus borde jag gå ut och rensa lite i rabatterna.

Jag har inte drabbats av bloggtorka trots högsommarvärmen. Nej, skälet till att jag inte bloggat på några dagar är att vi har varit ute på lite båtsemester.

Vi har kuskat runt i fem dygn och hunnit uppleva både sol, blåst, regn och åska. Vi har varit både i Ekens skärgård och Luröarkipelagen.
Vi har tampats med ormar (familjen Zäta såg totalt åtta ormar på Lurö i fredags) , getingar (jag blev stucken på magen när jag soltorkade i dag), myschlingar (lilla Svalan kläckte det utmärkta namnet när hon var liten. Det är en slags efterhängsna blinningar), myggor (jag har en hel koloni myggbett kring anklarna) och bromsar.
Vi har badat i allt från 15- (Förundersökningsledaren var det som badade så kallt) till 23-gradigt vatten (jag orkade inte bada i det 23-gradiga men jag har badat i mellan 17- och 22-gradigt vatten).

Och vi har varit på Diggilookonserten. Den var en höjdare för hela familjen.

Nu ska jag inte skriva mer. Jag måste duscha och försöka förse mig med lite skönhetssömn. Man sover inte bäst i en hårdbäddad kabyss med kalla nätter och heta mornar. Alltså ligger jag en aning (läs MYCKET) minus på sömnkontot.
I morgon fortsätter bröllopshetsen. Vi har ganska mycket kvar att göra och bara två dagar på oss. Det är tur att jag är en så stresståligt och cool person att jag inte får spatt och spårar ur totalt.

Jag hade nästan tänkt ge mig ut och springa i dag också, men nu känns det som om det är för sent. Klockan än snart tolv och jag är precis klar med mitt dagsbeting när det gäller förberedelserna inför bröllopet.

Tack och lov att vi har semester så jag kan sova mina åtta timmar i alla fall.

I dag har både Förundersökningledaren och jag ägnat nästan all vaken tid åt det stundande bröllopet.
Förundersökningsledaren håller på med häftet och jag har gjort klart bordsplaceringarna och lite annat.

Vi har agerat jämställda partners och lagat mat var sin gång och har på det stora hela hållit sams mest hela dagen.

Sitter i bara baddräkt framför datorn och inser att detta förmodligen är årets varmaste dag. Termometern visar 35 grader i skuggan.

Lilla Svalan och jag inledde dagen på smartast tänkbara sätt, med siesta. Eller sovmorgon kanske det heter när det är tidigt på dagen. Hur som helst gick vi inte upp ordentligt förrän klockan var halv elva.

Sedan dess har vi varit och hämtat Guldgossen från läger i Rådjursviken, förgäves letat parkeringsplats vid badet i Svalnäs, ätit lättlunch på McDonald´s och tagit ett snabbt kallt dopp vid Villabadet.

Nu är vi hemma igen och mellanlandar. Jag ska försöka förmå mina små familjemedlemmar att ta hand om efterdyningarna av dagens utfärd, som ligger och väntar i bilen, och sedan åker vi nog till Lundsbrunn en sväng för att träffa en av barnens allra nyaste små kusiner med familj hemma hos svärföräldrarna.

Förundersökningsledaren har övergett oss i helgen, till förmån för svensexa i Ludvika. Vi överlever men jag hade görna haft en vuxen att dela disken med.

En vecka kvar. Sen är det semester. Somliga räknar ner. Själv oroar jag mig mest för allt jag bör hinna innan semestern är här.

För DÅ ska man ju ta det lugnt. Njuta av lata dagar med båtfärder och böcker.
Så det är dags att skynda nu.

Till helgen ska det bli fint väder. 30 grader varmt och illande sol. Då kan vi kanske åka båt igen. Det blev en fin tur i lördags, även om vi först var tvugna att vända åter till hamnen eftersom motorn krånglade. Men en fin eftermiddag fick vi.

Just det, Guldgossen ska på läger på onsdag och ska hämtas hem på… var det lördag eller söndag. Kanske är det dumt att åka båt när han inte är hemma, om det händer nåt. Ja, ja, vi får se.

I dag har vi överraskat Falunsystern och hennes fästman med lunch på trevlig tapasrestaurang i Lidköping. God mat, trevligt umgänge och helt godkänd service.

Efteråt promenerade vi till Stadsparken och tittade på blommor och lekte i den fina lekparken.

Sedan for vi hem till mina föräldrar och fick en härlig umgängeseftermiddag/kväll med fika och grillning. Jag fick tillfället att träffa både mina föräldrar och mina systrar. Den ende som saknades för att samlingen skulle vara fulltalig var Italiensysterns make.

Nu är klockan tio och jag ska gå och hälla av några liter flädersaft så att jag kan ställa en ny omgång att dra redan i morgon.

Jaha, vad gör man en dag som denna?

Jag gissar väl att en hel del av Sveriges befolkning bänkar sig framför TV´n åtminstone framåt halv fyra, för att se bröllopet mellan Daniel och Viktoria.

Själv är jag måttligt intresserad. Jag blev till och med förvånad när Förundersökningsledaren föreslog att vi skulle sätta på den digitala bildvisnings-tavlan i köket, som även kan få in TV, så att vi kan lyssna och se på sändningarna under dagen.

Jag har tagit sovmorgon. Ja, inte bara jag utan hela familjen har fått sig en rejäl och välbehövlig långmorgon. Jag klev inte ur sängen förrän efter nio.
Och efter frukost och disk och köksröjning har jag nu tagit itu med att baka. Jag har redan hunnit med en glutenfri tårtbotten och just nu står en dubbel sats chiabatta på jäsning.

För övrigt har jag tänkt att hinna städa vidare och plocka, plocka, plocka samt ge mig ut på veckans sista joggingrunda och så pyssla inför ett betydligt viktigare bröllop än det jag kan se via TV: idag.

När klockan blir för mycket för att jag ska orka vara verksam ska jag sy klart det sista på lapptäcket. Det är nog ungefär en meters handsöm kvar.

I dag är jag tung i benen, tung i huvudet och i viss mån känner jag mig även aningens tung i sinnet.

Jag har lite för mycket att göra för att vara helt tillfreds med livet. När agendan är så välfylld att jag måste börja hårdprioritera, då mår jag inte bra. Jag vill alltid hinna allt jag vill hinna.

I går kväll hann jag bara rensa smultrontornet, rensa lite i surjordsrabatten, jogga, ta hand om köket och göra lite skrivjobb vid datorn. Sedan var klockan halv tio och jag var för trött för att göra något annat än att duscha och gå och lägga mig.

Det blev en verkligt trevlig kväll med goda vännerna i går.

Resten av helgen kommer ägnas åt bröllopsplanering.

När jag kom hem i går kväll tyckte jag att jag haft en riktigt lugn och skön söndag. Enda pulshöjaren var när jag räknade kassan efter Kaffestugan samtidigt som både mina barn och andras ungar stojade runt och saktade ner min mattematiska förmåga.
Just det, jag tog en promenad tillsammans med min familj och min mamma senare på eftermiddagen, men det var en positiv pulshöjare bland chockgula oljeväxter, nygröna granskott och myllrande myror och med det blommande berget i fonden.

Morgonen började med att Förundersökningsledaren och barnen försökte överraska mig med mors dags-frukost på sängen. Tyvärr hade jag märkligt nog lyckats glömma bort att det var mors dag, trots att jag ”påmint” man och barn titt som tätt under två veckor. Så när de i samlad tropp kom smygandes mot sovrummet satt jag i godan ro på toaletten och skötte magen. Jag blev i alla fall både glad och överraskad. Förundersökningsledaren serverade te och äggmacka, lilla Svalan gav mig ett fint kort som hon ritat och skrivit och Guldgossen hade hittat på att gömma en strykbräda under täcket.

Man skulle kunna tro att en strykbräda är rena förolämpningen som mors dags-present men det var faktiskt precis det jag önskat mig.

På förmiddagen spelade lilla Svalan en gruppslutspelsmatch. Klassen förlorade med 0-8 men Förundersökningsledaren och jag har tydligen lyckats inpränta vikten av att kämpa väl och vara nöjd med att göra sitt bästa. Hur jag kunnat lära ut det (som själv helst vill vara bäst) är en gåta. Lilla Svalan deppade hur som helst inte allt för mycket.
Guldgossen, som var med och förlorade alla lördagens matcher, hängde inte heller läpp. Tvärtom var han rätt nöjd med att slippa ytterligare en fotbollsdag och i stället få jobba med mig i Kaffestugan.

Guldgossen var jätteduktig. Han smörade mackor, plockade fram dricka och stod i kassan (under mitt överinseende). Gästerna gav honom så mycket välbehövligt beröm att han växte flera centimeter.

För första gången på minst ett årtionde tyckte jag att gudstjänsten var tråkig. Jag minns inte mycket av predikan, mer än att predikanten hade en rosa batikslips. Sångarskaran tillhörde det äldre gardet och framförde så kallade läsarsånger till dragspelsackompanjemang. De sjöng inte på något sätt illa men det var helt enkelt tråkigt.
Extra tråkigt var det med de ganska uppenbara gliringar som de äldre med jämna mellanrum levererade mot ungdomar i allmänhet och ungdomarnas musikstil i synnerhet. Så här lät det bland annat:
-Jag är så tacksam att jag fick växa upp på den tiden då Einar Ekberg och hans gelikar var i ropet. Då fick vi lära oss fina sånger med många versar. Nu för tiden ska det tydligen sjungas en och samma strof många gånger i stället.

-Jag ska spela en marsch som jag skrivit själv. Det är ju så härligt med dragspelsmusik. Med en riktig melodi och inte bara en massa toner som går om och om.

Jag kan nästa lova att om det varit tvärtom, om ett gäng ungdomar stått på estraden och öppet förkastat den äldre generationens musikstil, så hade det blivit ramaskri. Ungdomar är enligt min erfarenhet betydligt mer toleranta och ”open-minded” än 60-plusare.

Efter möte och Kaffestuga lämnade jag min bil vid kyrkan och så for familjen Zäta hem till mina föräldrar och blev bjudna på en finfin mors dags-middag med lax och potatis. Till efterrätt fick vi engelsk ostkake-glass med stora röda vinbär. Mumma för sugna magar!

Ett antal kattungeklappningar och en promenad senare avslutade vi vistelsen med fika. Man kan alltid lita på att slippa gå hungrig från min mamma.

När vi kom hem började vi packa ur bilen. Eftersom Förundersökningsledaren haft med sig båtkärran till mina föräldrar så var kofferten inte bara belamrad med kamera (för att fota kattungar), jackor (ifall det skulle bli dåligt väder) och diverse kassar utan även lösa delar från båtkärran. Trots det gick urpackningen väldigt fort och bra. Det var så fritt och gott om plats i garaget.
Inte förrän efter en stund kom vi på varför det var så rymligt i garaget.
Det saknades en bil!
Vi hade glömt att hämta upp min bil som stod kvar vid kyrkan.

Så medan jag stoppade barnen i duschen snörade Förundersökningsledaren på sig sina inlines och skejtade ner till kyrkan för att hämta bilen.

Det var ungefär nu som känslan av en riktigt lugn och skön söndag började lämna mig.

Jag upptäckte att jag MÅSTE vattna blommorna som stått torra 14 dagar. Det gick väl an, samtidigt som barnen duschade. Men sen upptäckte jag också att lilla Svalan skulle lämna in läsläxan i dag så trots att klockan närmade sig nio var vi tvungna att sätta oss en stund med den. Och sedan var hon hungrig och ville äta något och då var naturligtvis även Guldgossen hungrig.
Klockan gick och jag började känna mig stressad över att barnen inte kom i säng i tid.

Och sedan kom jag på att tjejerna i Tillväxtgruppen kommer hem till mig i dag. En liten del av min värld rasade samman när jag insåg att jag varken hade förberett någonting inför samlingen, eller städat någonting i huset.
Valet stod mellan att dela ut skygglappar och lotsa dem genom det till synes bombbriserade huset ut till altanen, eller att städa.

Jag valde ett mellanting. Genom att plocka undan den mest uppenbara röran av kläder men lämna till exempel symaskinen framme, och samtidigt planera för en promenad tillsammans med tjejerna, så hoppades jag på att överleva med hedern i behåll.
Just nu känner jag mig tveksam. Ett hem i fullt solljus ser inte lika tilltalande ut med dammråttor i hörnen och smulknaster under bordet som ett hem försänkt i dunkelt kvällssken. Och tyvärr är sommaren här med sina ljusa kvällar så jag kan inte hoppas på så mycket nåd från solen heller.

När jag plockat och röjt en liten stund gav jag upp, och gick och la mig.
Och nu är det eftermiddag en helt ny dag och jag struntar för tillfället i hur det ser ut där hemma för jag sitter på jobbet och har helt andra och faktiskt viktigare saker att tänka på.

Tjoho!

Jag är hemma igen efter en intensiv dag.
Barnen har spelat fotboll från nio till halv fyra och jag har uppenbarligen fått lite för mycket tid i solen, åtminstone om man tittar på min näsa.

På eftermiddagen har jag varit hemma en stund, lagat middag och klippt lite gräs.
Sedan var det raskt iväg igen, den här gången till kyrkan för servering i samband med ett församlingsmöte. Jag tog vägen om affären och köpte bland annat bröd, ost, smör och paprika till 75 personer.

Förundersökningsledaren hittade en villig förälder under klassfotbollen och har fått hjälp att sjösätta båten i kväll. Han och barnen kom hem nu strax efter tio. Barnen gråter av trötthet och frusenhet. Nu ska jag gå och ta hand om dem lite.

Sista arbetsdagen den här veckan. Suvvo!

I dag far Förundersökningsledaren till Vädersta på tjänsteresa så jag måste hämta barnen. Sedan ska vi fortsätta att städa. Det är i princip bara toaletterna kvar. Naturligtvis skulle man kunna grotta ner sig i fönsterputs, fläktrengöring, skåpsuttorkning och diverse sorterande och ovilligt slängande, men det kommer vi inte göra.

I morgon blir det gökotta med min barndomsförsamling. De har som så många andra gökotta varje Kristi Him. Man åker ut i naturen och har friluftsgudstjänst och sedan fikar vi och gör något intressant “studiebesök”. Förra året var vi och hälsade på en kvinnlig smed i Husaby. Hon är en av de få, eller kanske den enda kvinnliga mästarsmeden i Sverige. Det var otroligt intressant att höra om hennes vardag.

I morgon ska vi också få celebert besök. På kvällen kommer Förundersökningsledarens syster med sin son och hälsar på. Kanske får hon med sig min svärfar också eftersom svärmor jobbar. Jag har tänkt att vi nog fixar helstekt fläskfilé med potatisgrattäng, eller så grillar vi någonting.

På fredag ska Guldgossen iväg på hajk. Är det väder vill jag grejja i trädgården, men det tror jag inte det ska vara. Kanske går vi Nattavandringen på Kullen eller Vallevandringen. Om nu lilla Svalan kan tänkas gå en mil.

På lördagen tror jag Förundersökningsledaren ska dona med båten. Vädret ska inte vara det bästa så jag kanske kan få en efterlängtad lapptäcksdag. Lilla Svalan ska på kalas på eftermiddagen och Guldgossen är på hajk hela dagen.

Söndag bjuder på Generationsfest i kyrkan. Förundersökningsledaren har hand om ljudet och jag ska påa radion. Om det nu ska vara någon radiosändning, jag vet inte riktigt.
Efter mötet drar vi ut med Tillväxtgruppen på utflykt till Munkängarna eller Martorp uppe på Kinne-Kulle. Är det dåligt väder stannar vi väl hemma i Lidköping och umgås i stället.

Så här ser min läng-helg ut. Vad ska du själv göra i helgen?

I kväll har jag:
Ätit Förundersökningsledarens mystiska och torra fiskgratäng.
Klippt ner rosenbusken eftersom det är musöron på björkarna.
Planterat tre penséer i en korg som ska stå vid entrén.
Vattnat utomhusväxterna.
Bakat en kolakladdkaka att förhoppningsvis ta med till jobbet i morgon.

Kvar att göra är:
Falunsysterns goda müsli.
Städa toaletterna.
Lägga barnen.
Dammsuga.
Sova.

Update:
Jag gjorde inte allt som var kvar på listan. Den som känner mig anar att det var städningen som fick stryka på foten. Läggningen av barnen tror jag de klarade av själva. Jag gav dem bara nattkramar.
Sova blev det inte så mycket av heller. I alla fall inte under innevarande dag.

Nu får jag göra kväll.

Huvudvärken lättade under eftermiddagen. Väl hemma har jag:
1. Provat kläder som anlände till posten från La Radout. Inga exeptionaliteter men alltid kul med lite omväxling.
2. Ätit middag.
3. Glömt lilla Svalans läsläxa.
4. Ringt en vän. Hon svarade inte men jag har pratat i två minuter med hennes telefonsvarare.
5. Städat toaletterna och samtidigt lekt hemkunskapslärare och visat min avkomma hur man gör. En lektion till och jag tror de klarar sig själva i fortsättningen.
6. Skrivit lite på ett pianostycke som förhoppningsvis ska bli en scrap-stämpel.
7. Läst lite i “Vi-i-villa”.
8. Plockat bland kläder.
9. Letat efter Guldgossens badbyxor. Jag har tittat igenom hans garderob tre gånger, gått igenom all stryktvätt och även rumstrerat om rejält bland smutstvätten. Utan framgång. Guldgossen blev riktigt upprörd när jag förklarade att han blir tvungen att bada naken med klassen i morgon.
Till slut hittade Förundersökningsledaren två par badbyxor som jag inte sett, i Guldgossens garderob, så nu är friden återställd.
10. Bloggat om allt jag gjort under kvällen.

Och nu är klockan tio och jag ska gå till sängs med Henning Mankells “Italienska skor”.

Helgen i korthet:

Fredag kväll: Jag hämtade lilla Svalan hos bästa kompisen och tog med mig kompisen också. Vi åt taccos och sedan skjutsade jag tillbaka kompisen och lilla Svalan till hennes vän för övernattning.
Guldgossen och jag tittade på Talang och degade i soffan.
När Guldgossen gått och lagt sig såg Förundersökningsledaren och jag på Milleniumserien på TV.

Lördag: Upp tidigt för att göra dagsverke i Kaffestugan. En rolig dag. Vi var många som jobbade där och det var lite för lite för att göra men jag har ju inget emot att prata med folk och fördriva tiden så jag överlevde med bara ett visst mått av underkvävd frustration.
Förundersökningsledaren skjutades Guldgossen och en kompis till ett kalas och jag fick den stora äran att dra ut lilla Svalans lösa tand.
Senare på kvällen var det lilla Svalans tur att soffmysa med mig och Körslaget. Lilla Svalan fick sin vilja igenom och vi gjorde popcorn i vår “Big Popper” som Förundersökningsledaren fått som julklapp från jobbet något år.
När Guldgossen kom hem från kalaset övade han och lilla Svalan på att fånga popcorn med munnen.
Förundersökningsledaren och jag tittade på filmen Ransom och sedan var klockan som vanligt alldeles för mycket.

Söndag: Sovmorgon. I alla fall nästan. Förundersökningsledaren gick upp lite tidigare än oss andra eftersom han skulle ratta ljudet i kyrkan, men han är ju inte direkt av det tystlåtna slaget så jag vill inte påstå att jag SOV mig igenom morgonen men jag slumrade i alla fall lite.
Frukost i uterummet med barnen och sedan iväg till kyrkan och framme i tid. Trevligt!
Bra gudstjänst med skönsång och angelägen predikan. Kyrkkaffe efteråt och sedan hem. Vi fick med oss en vän till lilla Svalan och medan barnen lekte fixade Förundersökningsledaren och jag en god middag med hemgjorda nötfärsburgare och de rätta tillbehören.
Guldgossen och jag spelade en stund på vårt evighetsparti av Farbror Joakims fantastiska affärer – ett underbart spel som tyvärr gått ur tiden men som vi fått låna av Förundersökningsledarens bror.
Klockan sex på kvällen var jag tillsammans med tjejerna i Tillväxtgruppen hemma hos en av oss för fyra och en halv timmas intensivt scrappande. Det är så roligt! Men vår väns pedagogiska guidning lyckades vi alla skapa vackra kort.
Åtta minuter över elva landade min rygg på den efterlängtade spikmattan och jag somnade snart gott.

Vilket underbart väder vi fått. Det är bara 7-8 grader varmt i skuggan men riktigt skönt om man hittar en vindskyddad plats i solen. Jag har hittat en sådan plats på baksidan av vårt hus. Där har jag suttit ett bra tag och bara lapat sol och läst i min nuvarande bo; Craig Russells “Blodörn”.

Innan jag hamnade i solen tog jag en halvtimmas promenad för att smälta maten. Efter Kaffestugan hamnade vi tillsammans med goda vänner på Lidköpings pizzeria. Jag åt en “Palermo” som hade mozzarella, ruccola, olivolja, räkor och färska tomater.
Förundersökningsledaren åt en vanlig inbakad och barnen fick var sin hamburgertallrik. Förundersökningsledaren lurade på Guldgossen en 150 grams burgare men Guldgossen var karl nog att rensa tallriken.
På vägen hem pratade lilla Svalan om att hoppa studsmatta.
-Vill du hoppa med mig Guldgossen?
-Nej, då kräks jag nog!

Lyckligtvis har ingen kräkts. Guldgossen ägnar sig åt att samla fakta om Lappland till ett skolarbete och lilla Svalan hoppar studsmatta med en granne. Förundersökningsledaren har gått ner till kyrkan för att lyssna på konsert i kväll.
Jag är sugen på att fortsätta med lapptäcket till minsta Italienkusinen. Nu är det nästan bara quiltning och kantning kvar.
Jag är också väldígt sugen på att gå och lägga mig för jag har blivit hemskt efter-maten-slö.

Jag började rensa i den ena entrérabatten i går och hann nästan hela innan det var dags att gå in och laga mat. Planen för i dag var naturligtvis att fortsätta med rensandet.
Men nu är det rejält kallt ute, det blåser och urslar sig så jag är inte det minsta sugen. Dessutom vaknade jag med en otrevlig huvudvärk som hovrar illasinnat runt migränfläcken över vänsterögat, och det gör inte direkt mina föresatser intensivare.

Faktiskt tror jag att rabatterna får ge sig till tåls ett tag till, antingen tills huvudvärken går över eller det blir varmare väder.
Det finns mycket att göra inomhus också. Jag ska provgöra glassen till Falunsysterns bröllop för att mäta upp hur många personer en sats räcker till. Jag gissar på ca 10 portioner men det kan ju vara helt fel. Det skulle inte vara roligt att stå där dagen innan bröllopet och ha beräknat helt fel.

Men innan jag börjar störa mitt huvud med en massa vispande ska jag titta lite på när övriga familjen sätter upp studsmattan. De har fått förstärkning av en av lilla Svalans klasskamrater. Nu är barnen så studssugna att de gladeligen hjälper till att få den stora studsmattan monterad.

Insåg i helgen att det faktiskt inte är särskilt långt kvar tills Falunsystern och hennes fästman står i kyrkan och svarar ja. Eftersom Förundersökningsledaren och jag är värdpar har vi en del att pyssla med innan dess.

Dags att sätta fart?!

Det är söndag.
Planen för dagen var gudstjänst och sedan trivselumgänge med Tillväxtgruppsvänner och våfflor.

Men barnen är fortfarande inte helt kuranta så planerna har ändrats.
Förundersökningsledaren är ensam i kyrkan. Han sköter ljudet. Helt ensam lär han väl inte vara i och för sig, men ensam representant från Zätafamiljen.

Jag har funderat på att baka. Jag har en massa jäst i kylen och mjöl i skåpet. Det är gott med färskt bröd. Och billigare. Och man känner sig som en riktigt kvinna när man bakar… men jag vet inte om jag ids. Mensvärken lägger lock på alla goda initiativ.

Jag har lovat lilla Svalan att vi ska titta på Skattkammarplaneten på förmiddagen. Kanske jag gör det och blir så försoffad att jag känner mig tvungen att baka i eftermiddag.

Fredag kväll:
Lilla Svalan följer med en kompis hem efter skolan.
Förundersökningsledaren och jag tar en 1½ timmas promenad på isen utanför Fästa.
Guldgossen stannar hemma och spelar dataspel.
Familjen minus lilla Svalan äter middag.
Kvart i sju skjutsar jag Guldgossen till Vips.
Förundersökningsledaren och jag är ensamma hemma. Vi tittar på film: FoolProof.
Kvart i nio hämtar jag Guldgossen och svänger sedan förbi och hämtar upp Lilla Svalan.
Sedan är det god natt.

Lördag förmiddag:
Städning.
Snabb lunch med fiskpinnar och mos.

Lördag eftermiddag:
Förundersökningsledaren skjutsar lilla Svalan på barnkalas och ger sig sedan ut på skidor.
Jag rensar undan gamla tidningar.
Jag åker och hämtar lilla Svalan från kalaset. Går sedan ut i trädgården och börjar skotta en gång genom den meterdjupa snön för att komma fram till vårt äppelträd längst bak i trädgården. Rådjuren har käkat upp grenar och bark och jag vill undersöka om det finns chans att rädda trädet. När jag skottat ca en tredjedel ger jag upp. Det är för jobbigt.
Förundersökningsledaren kommer åkandes på sina skidor och konstaterar att äppelträdet är bortom all räddning. Jag slänger åt honom ett blått bärnät och han virar in plommonträdet i hopp om att skrämma rådjuren och få behålla åtminstone ett träd intakt.
Vi fikar.
Förundersökningsledaren, Guldgossen och lilla Svalan duschar.

Lördag kväll:
Klockan sex ska vi vara hos goda vänner, äta taccos och titta på Melodifestivalen.
Halv sex ringer vännerna och berättar att yngste sonen fått maginfluensa. Goldgossen reagerar genast:
-Men vad typiskt. Då duschade jag i onödan.
Barnen vill ha taccos hemma så vi snabbtinar köttfärs och hinner äta lagom innan Melodifestivalen börjar.
Tio i åtta ringer några goda vänner (vad vi är lyckligt lottade på vän-fronten) och frågar om vi vill komma över och titta på Melodifestivalen. Vi skyndar oss iväg och får en jättetrevlig kväll. Efter sångtävlingen spelar vi sällskapsspel och lördagen hinner nästan bli söndag innan vi går hem.

Söndag förmiddag:
Gudstjänst i kyrkan.
Lilla Svalan följer med en kompis hem.

Söndag eftermiddag:
Övriga familjen åker hem för en snabblunch och sedan ger vi oss ut i det vackra vädret för en långpromenad till Hindens rev.
Just som solen går ner lämnar vi isen och går de sista hundra meterna i skymningsljus till bilen.

Söndag kväll:
Vi hämtar upp lilla Svalan och köper pizza.
De sista timmarna av söndagen tillbringar hela familjen i soffan, framför Narniafilmen.

I stället för utebliven after work (är den någon kollega som vill ha två biljetter till after work på Rymd på fredag så säg bara till…) blir det bio i kväll.

Förundersökningsledaren är på hemsideträff i kyrkan just nu men vi har bestämt date på stadens biograf om cirka en halvtimma.

Jag åker nu så kan jag köpa biljetter i förväg.

Vakna kvart i sex och gå på toa. Lyckads somna om.

Vakna kvart i nio och ställa mig i duschen.

Frukost, paketinslagning och HOPPSAN – skulle lilla Svalan på kalas i Skara, jag som trodde det var här i Lidköping.

Fixa i ordning i ilfart.

Hämta upp en klasskamrat till lilla Svalan och köra till badhuset i Skara. Lämna av lilla Svalan och hennes kamrat för tre timmas bad-kalas.

Egentid på Skara Slöjddetaljer. Njuta av att utan tidspress strosa runt i hela butiken. Titta på smyckesdetaljer, scrapbookinggrejor, decopagelim, stämplar, ljusmassa, målarfärger, penslar, lapptäckstyger…

Shoppa lite, inte bara titta…

Dricka kaffe i badhuset tillsammans med kalaset.

Fara tillbaka till stan.
Stanna till på McDonald´s och fixa lunch för 10 kr.

Släppa av lilla Svalans klasskamrat som nu blivit två stycken.

Tanka bilen.
Handla på Willys.

Fara hem och packa in varor och fixa fika till lilla Svalan och mig.
Sitta i köket och äta en grapefrukt.

Säga hej till Förundersökningsledaren och Guldgossen som kommer hem från en eftermiddag i pulkabacken.

Plocka undan symaskinen.
Byta bort julduken på köksbordet.

Göra taccopaj.

Välkomna gäster.

Äta taccopaj med massa grönsaker men glömma ställa fram avokado som jag köpt tidigare på dagen, just för att användas i kväll.

Visa bilder från sommarens italienresa.

Titta på Melodifestivalen.
Äta semlor (i kväll igen. Tredje kvällen den här veckan…) trots stinna magar.

Sitta och prata.

Säga hej då till gästerna.

Lägga barnen.
Titta lite på en urkass film om muterade jättespindlar.
Sätta sig vid datorn och skriva samman morgondagens påa till radio PiL.

Bli trött.

Sova.

Det går inte så bra med min lördags-lista. Barnens listor inkräktar på det jag behöver göra. Ömsom hjälper jag Guldgossen med läxorna och ömsom hjälper jag lilla Svalan med att göra ett riktigt fint paket till morgondagens kalas.

Nu har vi i alla fall ätit lunch, trots att jag glömt skriva upp det på min lista.

I dag kör vi hårt med listor.
Förundersökningsledaren är och letar åkbar is tillsammans med en skridskovän och jag och barnen har skrivit var sina låååånga listor på vad vi ska göra i dag. Eller ja, jag har skrivit alla listorna, och bestämt vad som ska stå på dem.

Guldgossen har fått hem massor av skoluppgifter. Både sådant han behöver göra för att hålla jämna steg med dem i klassen på grund av att han varit borta och sjuk ett tag, och vanliga läxor, och så ett gäng uppgifter som han inte hunnit i skolan tidigare, fastän han borde. Guldgossen har en förmåga att sitta och drömma sig bort under lektionerna. När han väl jobbar är han noggrann och systematisk men det går åt för mycket tid innan han väl sätter igång.
Jag har bett hans lärare att skicka hem uppgifter även fortsättningsvis, när han inte hinner klart i skolan för att han sitter och drömmer.

Lilla Svalan har också fått en lista för dagen. Där står till exempel att hon ska slå in paket inför morgondagens kalas, och att hon ska baka chokladbollar.

På båda barnens listor har jag lagt in ganska många pass med pausuppgifter, som Monopolspel till exempel. Och när de spelar Monopol så måste jag vara med. På så sätt får också jag en stunds fritt från kökskommendering och städning.

Köra lilla Svalan till skolan.
Förhöra Guldgossen på svenskan.
Spela dataspel med Guldgossen.
Äta frukost.
Rensa i köket efter gårdagens bullbak.
Hjälpa Guldgossen med matte.
Duscha.
Göra ingenting.
Fixa lunch.
Hämta lilla Svalan från skolan.
Förhöra lilla Svalan på läsläxa.
Göra ingenting.
Spela monopol med barnen.
Laga middag.
Äta middag.
Göra ingenting.

Jag ser särskilt fram mot punkterna “Göra ingenting”.

Tända brasan.
Frukost.
Hemuppgifter från skolan.
Fixa i ordning köket.
Lägga i en tvättmaskin.
Tandborstning och dusch.
Ta ner torr tvätt från strecket.
Mer skolarbete.
Lunch.
Spela Monopol med barnen.
Eventuellt mer skolarbete.
Fortsätta Monopol.
Eftermiddagsfika (förhoppningsvis nybakade kanelbullar).
Monopol.
Laga middag.
Titta på TV och stryka.

I dag ska vi skippa kyrkan till förmån för lite fotboll. Lilla Svalan ska ha en träningsförmiddag tillsammans med klassen inför “Bästa ettan”.
Om en halvtimma ska vi vara nere i skolans gympasal och barnen ska få lära sig några grundläggande saker om fotboll, som att man ska sparka på bollen och inte sina mot- eller medspelare, och i vilket mål man ska försöka sikta in sig på.

Efter fotbollsträningen ska vi köpa en present och sedan är det hem och duscha och äta lunch.

I eftermiddag är vi bjudna på 35-årskalas hos en god vän.
Förundersökningsledaren uteblir troligen eftersom han drog iväg ut på isarna för en halvtimma sedan. I dag ska de åka borta vid Brommö och har siktat in sig på en heldag men många mils skridsko, så det dröjer nog innan de kommer tillbaka.
Jag har uppmanat honom att inte plurra, utan bara ha roligt.

Klockan skulle ringt vid sju men jag vaknade och flyttade fram den till tjugo över. Tretton över sju var jag dock tvungen att gå på toa och så började dagen!

På med stödstrumporna och iväg till Kaffestugan.
Idag var vi vår orginalgrupp, fem unga flickor som inte bara jobbar bra tillsammans utan också har väldigt roligt.

När jag kom hem var jag lite trött, trots att vi inte ens gjort en full arbetsdag i Kaffestugan. Jag la mig och läste en stund och skulle förmodligen kunnat somna om inte Guldgossen och Förundersökningsledaren suttit utanför sovrummet och spelat TV-spel.

När kvällen kom åkte jag och hämtade lilla Svalan som lekte med en kompis. Förundersökningsledaren hade tagit med sig barnen ut på Lidanisen under förmiddagen och sedan ätit sen lunch tillsammans med vänner som också åkt skridskor. Lilla Svalan hade blivit kvar hos dem.

Efter kvällsmaten drôsade jag ner i soffan tillsammans med barnen och tittade på Robinson. Kvällen program var riktigt roligt. Nu är deltagarna igång och paktar febrilt för att försöka hålla sig kvar i tävlingen. Ormen Jimmy smyger omkring och är uppenbarligen den som har mest hjärna till att styra det sociala spelet till sin fördel.

Familjen Zäta har fått en inbjudan från Skaraborgs Provinsbank till att se Alvin och gänget 2 på bio.
Vi är ganska trogna Lidköpings Sparbank men jag kan gott tänka mig att vänstra lite med en annan bank, i alla fall så länge det gäller en enda date, och när man får gratis bio på köpet.

Hela familjen hade planerat att gå, men Förundersökningsledaren upplevde att lockropet från isarna var högre än det från biomörkret, och har övergett familjen till förmån för en långtur från Naven till Svalnäs.
Han har min välsignelse för jag vet hur mycket skridskoåkningen betyder för honom. Jag bara hoppas att han inte plurrar för det är 14 minusgrader ute och att bli våt i det vädret kan inte vara bra för hälsan.

Bion börjar klockan ett, och fram till dess ämnar jag fortsätta stryka fast lappar på barnas byxor. Jag börjar få blodad tand nu och har inte klistrat fliselin (jag har nu kollat upp att man kan stava det både som jag gör och så här: “vlieseline”) på fel sida en enda gång sedan mitt första fatala misstag.
Snart åker symaskinen fram för att göra en stickning utmed lapparnas kanter. Fliselinet kommer nämligen inte hålla i tvätten efter vad jag förstått.

Förundersökningsledaren jobbar. Jag och barnen njuter av den näst sista lediga dagen. På måndag börjar vardagen igen.

Idag måste jag ta hand om lite tvätt. Och rensa ut för små kläder ur lilla Svalans överfulla garderob. Jag har en känsla av att det inte blir så mycket kvar om vi bara behåller tillräckligt stora kläder.
Dessutom har jag lovat barnen att vi ska åka till badhuset i eftermiddag, om de sköter sig på förmiddagen.

Guldgossen måste göra klart sin matteläxa som han fått över lovet.
Lilla Svalan ska hjälpa mig genom att prova sina kläder.

Det kanske inte blir en dag att njuta av i alla fall.

Om tjugo minuter åker vi till Förundersökningsledaren föräldrar och lämnar av barnen för en övernattning. Sedan drar vi vidare till Skara för att äta finmiddag tillsammans med Italiensystern och hennes man. Vi har blivit bemedlade av mina föräldrar i julklapp.

Och som om inte detta vore nog för att förgylla söndagen så fortsätter kvällen med bio i Skövde för mig och Förundersökningsledaren.

Sedan åker vi nog hem och sover.
Jag har mens.

I dag är det en del att pyssla med. Jag gillar ju att förbereda så mycket som möjligt innan gästerna kommer. Det beror främst på att jag alltid brukar glömma vissa väsentligheter och då är det bra att ha tid över till att koncentrera sig på att snabbt få åtgärdat det jag glömt, i stället för allt annat.

Just nu är Förundersökningsledaren ute och åker skridskor med sin stukade fot, tillsammans med några andra isentusiaster och med Falunsysterns fästman.

Jag har satt barnen i arbete här hemma. Guldgossen gör matteläxa (på årets sista dag, jättekul!) och lilla Svalan tillverkar placeringskort. Själv har jag gjort ett röjande i köket och börjat skala potatis.

Högtalarna spelar Martin Stenmarck. Det är inte alls lika lugnande som Enya, men i dag behöver jag nog hålla farten uppe.

Nu är det vardag igen. Tisdag närmare bestämt.

Egentligen var det ju vardag redan igår, men inte för familjen Zäta eftersom vi då träffade hela Förundersökningsledarens familj och umgicks med dem från lunch tills det blev natt. 15 personer var vi hemma hos Förundersökningsledarens föräldrar.
På eftermiddagen tog vi en sväng till pulkabacken. Jag åkte inte men Förundersökningsledaren roade sig ända tills han gjorde en rejäl vurpa och stukade foten.Här är Förundersökningsledarens brorson. Han har så underbara ögon tycker jag.

Här är den andre brorsonen. Ett riktigt litet energiknippe!
Det skiljer bara några dagar på de båda herrarna.

Något yngre, om dock av samma årgång, är Förundersökningsledarens systerson.

Lilla Svalan kan vara ganska busig ibland. Under paketöppningen passade hon på att gömma sig i en av de tomma kartongerna.
Kanske hade hon fått en överdos av russin…


I söndags träffade vi Italiensystern och hennes familj och mina föräldrar. Vi åt julmat och lekte med barnen.Småitalienarna och lilla Svalan.

Lilla Svalan och yngste herr italienare.

Jag var inte så leksen för jag hade mensvärk. Det hade jag i går också.
Förundersökningsledaren och Italiensvågern åkte nästan en mil längdskidor.

Yngste herr italienare fick för första gången smaka på … ja, vad var det nu igen? Något syrligt var det i alla fall. Jag har en hel härlig radda med grimaskort.Efter några klunkar vatten var han i alla fall nöjd och glad igen.

I lördags var jag och hämtade italienarna på Säve flygplats. De blev försenade eftersom de tvingades byta flygplan. Det var så klart jobbigt för dem men det gav mig en rejäl stund på IKEA. Så rejäl att jag var rädd att italienarnas resväskor inte skulle få plats på hemvägen…

I dag jobbar Förundersökningsledaren. Jag ska försöka städa undan lite här hemma och måste åka och handla mat till i kväll då vi får gäster, och till nyårsafton då vi ska fira här tillsammans med Falunsystern och hennes fästman samt ytterligare goda vänner.

Julafton.

Vitt vitt vitt med massor av snö.

Sovmorgon.
Lång frukost.

Glada barn i vinterkläder som leker i snön.

Lite gräl om vilka kläder man ska ha när man heter lilla Svalan och själv vill bestämma fast pappa tycker att man ska vara fin.

Jullunch hos svärföräldrarna.
Lite legobygge och sällskapsspel och så Kalle Anka.
En hel kasse julklappar med hem.

Lugn eftermiddag hemma med svärfar som sällskap.
Fruktstund.

Julaftonskväll.
Besök av mina föräldrar.
Glögg och pepparkakor.

Förväntansfulla barn.
Julevangeliet och bön.

Äntligen dags att öppna paketen.
Glada miner.
Lilla Svalan slänger sig om halsen på varje givare.

Jag öppnar mina paket.
En bok från mamma.
En cykelhjälm från barnen.
Godaste parfymen “Flowerbomb” från Förundersökningsledaren.

Guldgossen får ett stort paket med Lego som går att programmera med datorn. Sedan är upptagen på sitt rum resten av kvällen.

Lilla Svalan får en keyboard. Som hon har önskat och hoppats!
Lyckan är total. Hon hoppar och dansar.
När hon spelat en stund kommer hon ut till mig i köket och gråter.
-Men vad är det lilla Svalan, har du slått dig?
-Nej, jag är bara så lycklig.

Julmiddag klockan nio på kvällen.
Ett mess från min älskade Rana som gör mig så glad att jag struntar i gästerna och genast måste svara.

Alla är trötta men glada.
Risalamalta, chokladpudding, ost och kex.

Gästerna tackar för sig.

Guldgossen bygger och bygger.
Lilla Svalan tittar på julklappsfilm.

Till slut kryper vi ner under täcket. Lilla Svalan värmer mig som en kamin. Jag vill ha kvar henne bredvid när Förundersökningsledaren kommer och bär över henne till hennes egen säng.

Åh, vad vi är duktiga. Nu har vi bara en julklapp kvar att köpa.

Förmiddagen har gått åt till att springa i affärer och leta. Jag är i och för sig inte så mycket för att springa, så jag har mest strosat. Utom inne på Ö&B för där var det så mycket folk att det kändes skönare att skynda för att följa med strömmen och komma därifrån så fort som möjligt.

Nu är Förundersökningsledaren ute i de sista solstrålarna och kollar isläget på Kävelstocken och vid Svalnäs.
Barnen tittar på “Hitta Nemo” och jag pysslar om hyacinter och amaryllisar och placerar dem i glas. När glasen inte räcker till improviserar jag och offrar två pantkronor för att skära av toppen på en returflaska som jag fyller med lite sten och sätter amaryllislöken i. Det blir inte snyggt, men det blir!

Guldgossen har fortfarande feber 37,9 men jag ligger inte långt efter med 37,8 grader.

Nu ska vi inte göra något mer särskilt idag.
Jag ska vattna blommorna och sy på lapptäcket och sen tar jag kväll.

Jag har äntligen fått lite gjort i kväll.
Förutom att läsa ett kapitel ur “Gusten Grodslukare” för barnen har jag skurit isär rutorna i lapptäcket och gjort en omgång “engelsk ostkakeglass”. Glassen heter nog egentligen Philadelphiaglass, men vi har alltid kallat den engelsk ostkakeglass hemma hos mina föräldrar.

I morgon ska jag lägga ut remsorna i lapptäcket på nytt och pussla ihop dem till nya rutor. Hinner jag ska jag nog börja sy också.

På kvällen ska jag och en kollega gå på julkonsert med the Refreshments i Vara konserthus.

Är du glassugen så kommer receptet på glassen här:

Vispa 3 dl vispgrädde med 1 tsk vaniljsocker. Det ska vara rätt hårt, men inte smör.

I en annan skål vispar du 3 äggulor med 2 dl socker. Vispa så pösigt som möjligt även om det blir en ganska fast massa. Rör ner 85 g Philadelphiaost. Rör så lite som möjligt när du tar i osten, men se till att röra bort alla ostklumpar.

I en tredje skål vispar du 3 äggvitor till ett fast skum.

Rör ner första och andra skålen i äggvitan och rör tills det är ordentligt blandat, men absolut inte mer.

Frys ner i valfritt kärl.
Den här gången tog jag fem stora muffinsformar.

Fredag: Julbord med jobbet på Kronocampingens restaurang Sjökanten.
Utmärkt mat, trevligt sällskap.

Lördag: Tidig morgon.
Bil till Göteborg och Universeum. Vi var där i sex timmar och hade jätteroligt.
Sedan köpte vi kängor till barna på Åhléns i 5:anhuset innan vi for till svåger med familj och hade en riktigt trevlig kväll med god mat och sällskapsspel.
Förundersökningsledaren var hjälten för dagen när han körde hem oss på natten.

Söndag: Barngruppernas julfirande i kyrkan. Musikalen “Åsneexpressen till Betlehem” samt sång och musik och proffsigt dansuppträde. Fika efteråt.
Middag hemma vid tre och sedan lugnt pysslande medan lilla Svalan lekte med en kompis här hemma.
Nu är det kväll och jag ska vattna blommorna innan det är dags att sova.
Barnen har lite förhöjda temperaturer. Guldgossen 37,7 och lilla Svalan 37,8. Jag hoppas att det bara är vanlig kvällstemp och inte begynnande förkylning. Guldgossen hoppas ännu mer för han ser fram mot morgondagens idrott och tisdagens bad.

Frusen, trött, huvudvärkig och allmänt vésen men mätt och belåten efter en god kasslerlåda Förundersökningsledaren bjudit på.

Nu ska jag åka och handla och sedan vidare till Närradiorådets sammanträde.
För första gången ska jag ha med mig datorn och skriva protokollet direkt på plats. Borde spara lite tid, om det funkar som Förundersökningsledaren tror.

I morgon ska jag till kyrkan på lärjungalördag. Undervisningen kommer handla om “sista tiden”. Det är alltså ett tema om vad Bibeln säger om framtiden, vad som händer innan Jesus kommer tillbaka och hämtar de som tror på Honom.

Lilla Svalan får besök av en kär vän. Jag har skrivit om henne i bloggen tidigare. Det är hon som var lilla Svalans allra bästa kompis under dagistiden, men som sedan blev sjuk i ett medfött hjärtfel och låg på sjukhus i Göteborg och väntade på ett nytt hjärta i nästan ett år. I januari-februari i år opererades hon och efter en del tuffa bakslag under våren är hon nu frisk och kry igen.

Lilla Svalan träffade henne på ett kalas tidigare i höstas och det var verkligen ett kärt återseende.
I kväll ringde flickans mamma och frågade om barnen kan leka i morgon, och vi har för ovanlighetens skull ingenting inbokat som lägger hinder i vägen.

Lilla Svalan blev alldeles lycklig när hon fick veta att hennes vän ska komma hit.
-Åh, tänk att hon har tänkt på mig och kommer ihåg mig och vill leka med mig.
Jag känner mig helt lycklig!

Vad Förundersökningsledaren och Guldgossen ämnar ha för sig i morgon vet jag ingenting om men jag skulle gissa att det kan involvera både skateboardåkning och läxläsning och kanske viss tvätthögshantering.

På kvällen vill jag se Robinson. Jag gillar oftast det programmet, om inte annat så för de härliga sommarbilderna.

Fredag: Jag hann vara hemma en liten stund och hjälpa man och barn med att fixa taccos. Sedan kom Förundersökningsledarens syster med familj och hälsade på och övernattade här.

Lördag: Jag gick upp tidigt och åkte och jobbade i Kaffestugan. Jag hann träffa giftasmågen och hans son innan jag for.
När jag kom hem från Kaffestugan gjorde vi i lugn och ro i ordning oss inför maskeraden. Vi duschade, fixade hår och sminkade oss. Förundersökningsledaren skojade om att vi skulle se till att komma sist, så att vi kunde göra storstilad entré i våra fina kläder.
Klockan kvart i sex fick vi ett SMS där en av de andra gästerna frågade var vi befann oss. Märkligt tyckte vi, eftersom festen inte var förrän klockan sex. Vid sex kom ett telefonsamtal från värdparet som efterlyste oss. Festen hade börjat vid fem.
Förundersökningsledaren fick sin efterlängtade entré, fast en timma för sent!
Vi hade ändå en jätterolig kväll och fick träffa cowboys och indian, Hulken och tandtrollet, prinsessor och en ko och Elvis och en massa andra trevliga individer. Värdparet själva var utklädda till desperat hemmafru i guldkläder och Fantomen.

Förundersökningsledaren vann pris efter att blivit framröstad till bästa utklädnad. Han var såååå snygg med lite smink och glitter i håret att jag blev alldeles kär. Jag håller på att bearbeta honom nu för att gå lägga ut några foton.

Idag: har vi varit i kyrkan. Förundersökningsledaren hade ansvar för ljudet och jag för radion och vi båda för Kaffestugan.
Efter att vi diskat och städat for vi till goda vänner och hade Tillväxtgruppsmiddag. Massa god mat och mera trevligt umgänge.

På hemvägen har vi handlat. I morgon fyller Guldgossen 10 år och vi har bjudit hit våra föräldrar på ett litet kalas. Jag hade lyckats förtränga det under helgens alla roliga begivenheter men råkade slänga en blick i almanackan och upptäckte till alla lycka att jag hade ytterligare förberedelser att ta mig an innan dagen kan anses som klar.

Igår var familjen Zäta i Trollhättan.

Ja, först var vi i Grästorp där vi medverkade med sång och spel på en gudstjänst. Förundersökningsledaren spelade och jag sjöng. Barnen höll sig i källaren i kyrkan och spelade spel. Det är fantastiskt trevligt att ha barn som är så stora att de både kan klara sig och underhålla sig själva ett tag.

Efter gudstjänsten for vi till Trollhättan. För att fira fars dag bjöd jag på kinamat. Förundersökningsledaren och jag åt stekt ris och barnen köttbullar och strips. Jag tycker det är bra att de passar på och utforskar de kulturella skillnaderna i livsföring när vi går på restaurang…

Efter maten for vi till Överby, köpcentrat i Trollhättan, och köpte attiraljer till nästa helgs maskerad. Nu har vi lagt ner lika mycket pengar på småsaker som om vi köpt färdiga dräkter. Jag tänker inte berätta det för Förundersökningsledaren för det är nog så att det var mitt förslag att vi skulle klä ut oss till…
Ja, vad får ni såklart inte veta än.

På Förundersökningsledarens anmodan köpte jag mig ett par svarta högklackade stövlar. Eftersom jag förmodligen inte kommer att slita sönder dem i första taget (på grund av att jag inte kommer använda dem så mycket) så köpte jag inte de dyraste jag hittade. 299 kr kostade de. Alldeles lagom mycket tycker jag.

Nu står stövlarna i finentrén här hemma och väntar på att användas. De får vänta till nästa söndag, men jag går och sneglar på dem lite och tycker att de är fina.
Det bästa med dem är ändå att Förundersökningsledaren tycker att mina ben antar en mycket sexigare form i stövlarna. Det har jag redan haft nytta av…

Jobbade bara till två.
Hämtade barnen på skolan.

Guldgossen har gått i skolan idag och äntligen fått insupa lite LÄRDOM, som han så länge efterfrågat. Men eftersom han hade 38.3 igår kväll så ville jag ge honom chans att vila lite hemma också. Alltså inget fritids idag utan vab istället.

Guldgossen har 37,5 nu. Det är okej.

Ska strax ge mig av till skolan igen. Dax för utvecklingssamtal med lilla Svalan.

Idag sjöng jag i vår kyrka. Förundersökningsledaren spelade gitarr och vi hade tillökning i form av ett ungt par i församlingen. En kille som spelar bas och en tjej som också sjunger. Hon är jätteduktig på att sjunga stämmor och det är roligt att få utfyllnad i sången. När det gäller stämsång blir alltid 1+1 mycket mer än 2.

Direkt efter övningen före mötet gjorde jag en snabb insats i Kaffestugan och startade igång kassaapparaten. Och efter gudstjänsten stod jag i kassan och tog betalt av de som fikade.
Sen räknade jag ihop kassan och fyllde i de papper som ska fyllas i och deponerade kassan där den ska deponeras, och så for familjen Zäta till Skälvum.

I Skälvums Missionshus ordnade församlingen (min gamla hemförsamling) höstbuffé.
Serveringsbordet stod dukat med läckerheter som köttbullar, kålpudding, rökt rådjur, fyllda tomater, spenat- och fetapaj, köttkorv, bönor, sallad, inläggingar och mirabellamarmelad.

Skälvums Missionsförsamling är väldigt duktiga på att ordna olika arrangemang som lockar folket i bygden. Det är påsk- och höstbufféer, afternoon tea, missionsauktion, luciafirande och nu också “En psalm och en kopp kaffe”.
Förutom näringsrik förtäring får besökarna sig också ett Gudsord till livs i form av en andakt.

Efter höstbuffén for vi vidare hem till mina föräldrar och tillbringade eftermiddagen och början av kvällen tillsammans med Italiensysterns familj. Och med mina föräldrar!

Nu gör vi kväll här hemma. Barnen ligger i sina sängar och väntar på godnattkramen och Förundersökningsledaren och jag går också snart och lägger oss.

Jag är trött.
Det har varit en ganska intensiv helg.

Gäster i fredags.

Kaffestugan på lördagen. Och när jag kom hem satte jag mig vid datorn och fixade kort till hemsidan. Efter ett skönt bad sällade jag mig till familjen och såg i alla fall mer än halva “Dum, dummare”.

Idag har vi varit i kyrkan halva dagen. Först för att fixa i ordning i Kaffestugan inför serveringen efter gudstjänsten. Sedan var det möte. Bra predikan. Det gick hyfsat att sjunga. Jag presterade en rätt gräslig glidning på ett ställe och så fick jag saliv-problem på sista versen så jag improviserade lite, men jag tror att de flesta trodde att det “skulle va” så.

Efter mötet stod jag i kassan i Kaffestugan och sedan slog jag ut kassan men var förmodligen för trött eller distraherad så jag fick räkna om växelkassan tre gånger innan jag fick det att stämma.

När Kaffestugeriet var klart for familjen Zäta hem till mina föräldrar och fick middag och samvaro där. Italiensystern och hennes barn är ju där och hälsar på så vi passar på att umgås så mycket som möjligt.

Här hemma har jag ikväll gått igenom barnens papper inför nästa skolvecka, skött lite mailkorrespondans och nu vattnar jag mina slokande orkidéer och hoppas att de ska överleva ett tag till. Det var femton dagar sedan de senast fick någon omvårdnad.

Mensen kom idag också, så jag är glad att jag unnade mig det där badet igår.
Tidigt i morses vaknade jag av mensvärk och sedan har det molat på lite under dagen, men nu är det överkomligt.

Nej, nu ska jag inte sitta här och ödsla dyrbar sovtid. Dags att hälla av orkidéerna som stått i vatten och skänka de andra växterna lite H2O också innan jag kryper till kojs.

Igår fick jag äntligen träffa min Italiensyster och hennes härliga ungar. Vi gästades också av en familj från stan som vi gärna umgås med i kyrkan men aldrig kommit oss för med att bjuda hem tidigare.

Lilla Svalan var på barnkalas samtidigt som vi hade gäster och jag åkte och hämtade henne från kalaset medan de andra åt. På kalaset träffade jag en mamma och hennes dotter som jag känner mycket varmt för.
Dottern är lika gammal som lilla Svalan och de var bästisar när de gick på dagis tillsamans. Dottern blev sjuk strax före påsk det år barnen skulle sluta på dagis och i samma veva flyttade hon och hennes familj till en annan stad. Efter ett tag visade det sig att flickan hade ett medfött hjärtfel och hon fick vänta på ett nytt hjärta, med allt vad det innebär, på Östra sjukhuset i Göteborg. I januari opererades hon och hade då inte varit utanför sjukhusets väggar på hur många månader som helst. Operationen gick hyfsat bra men efter att ha varit hemma en vända uppstod komplikationer av medicineringen och hon tillbringade ytterligare två månader på sjukhus. Sedan i juni har så äntligen all varit bra och hon har börjat skolan och får leva som en vanlig unge.

Vi har bett en hel del för lilla Svalans kompis och hennes familj och lilla Svalan allra mest. Det var fantastiskt roligt att få träffa dem nu. Lilla Svalan dök på mig direkt och frågade om hon inte kunde få leka med sin kompis och det ska vi förståss ordna så fort det finns chans.

Ja, gårdagen var en dag med många efterlängtade möten.
Idag kommer jag träffa ännu mera folk för nu ska jag strax till Kaffestugan och ägna mig åt lite kaffekokande, smörgåsbredning, disk och kassaarbete.

Vaknar en minut innan klockradion börjar sjunga någon Mix Megapol-låt.
Tillbringar 20 minuter i badrummet. Bland annat med att skriva en sida i dagboken för att samla tankarna inför dagen. Ofta innebär det att jag tar reda på vilken veckodag det är och tränker efter vad som ska göras idag.

Går ner i köket och kokar tevatten. Dricker min kopp och äter ett kokt ägg som jag antingen kokat på morgonen eller sparat från gårdagen. Läser tidningen eller samtalar lite med Förundersökningsledaren.

Kontrollerar almanackan för att se vad mer dagen har i sitt sköte.
Gör i ordning barnens frukt och eventuella gympapåsar eller läxor som ska lämnas in.

Sitter en stund till på toaletten och läser eller löser korsord.

Går upp på övervåningen och väcker barnen. Tänder och hår borstas och jag ser till att de är något sånär anständigt klädda.

Sedan går vi ner tillsammans och tar oss per bil eller cykel till skolan där jag lämnar av mina skatter innan jag själv far vidare till jobbet.

Så här ser det ut, med få variationer, varje morgon måndag till fredag.

Nu sitter vi och myser, barnen och jag, framför “Kändisdjungeln”. Vi har handlat, badat, ätit Mc Donald´s-mat, pratat med Förundersökningsledaren, tittat på Idol och ätit var sin jättestor kexchoklad.

Jag får erkänna att jag är hopplöst intresserad av fåniga TV-program. Men när Guldgossen säger:
-Vi måste verkligen se på Kändisdjungeln i morgon, det är ju hur spännande som helst! så håller jag faktiskt inte med. Det var ett ovanligt fånigt program, även om både Pippi och den charmige bonden Carl-Petter är med.
Däremot vill jag gärna se Idol, i alla fall så länge det är uttagningar. Det är onekligen rätt roligt att se folk som både kan och inte kan sjunga.

Tidigare i veckan var Guldgossen och jag och handlade på Netto. Förutom ost och mjölk och frukt hittade vi de största kexchokladar jag någonsin sett, och de kostade bara fem kronor styck. Vi har haft de här gigantiska godbitarna som vår egen hemlighet och idag var det dags för oss att plocka fram dem.
Vi berättade för lilla Svalan att vi köpt var sin liten kexchoklad till oss som fredagsmys, och sedan gick Guldgossen och hämtade godiset.
Det var precis så roligt som vi föreställt oss att få se lilla Svalans min.
Guldgossen var noga med att berätta att det fantastiska var att de bara kostade fem kronor styck (jag har redan hunnit överföra en del av min rea-vurm på sonen) och lilla Svalan replikerade snabbt att femton kronor inte var mycket.
-Nej, fem kronor sa jag! rättade Guldgossen.
-Ja, men femton för alla tre! briljerade min lilla ettakladdare.

Förundersökningsledaren ringde och gav oss en fjällrapport, lagom timat under en reklampaus i Idol. De hade det bra. Vädret hade varit omväxlande men vandringen ganska lätt och frånsett de förväntade problemen med knän, hälar, vader och en skrapad panna (inget av detta har dock drabbat Förundersökningsledaren mer än kanske lite skoskav) så har det inte skett några olyckor.

Mellanlandningen här hemma efter att vi handlat och innan vi for till badhuset, underlättades mycket av lilla Svalans beredvillighet. Hon packade sin badkasse själv och bredde dessutom mackor till oss alla och plockade ur alla skolväskor från bilen medan jag plockade in kylvarorna och letade efter min baddräkt.

I badhuset skötte sig barnen också väldigt bra. De hoppade, dök, lekte och simmade av hjärtans lust och protesterade inte när det var dags att simträna eller när vi efter några timmar skulle kliva upp ur bassängerna.
Guldgossen tog simborgarmärket igår så jag beslöt att han bara behövde simma 100 meter idag. När vi gick och pratade med badhuspersonalen fick vi veta att det inte finns fler simmärken som Guldgossen kan ta i badhuset. Nu måste han vänta till simskolan i sommar.
Lilla Svalan överraskade genom att simma 25 meter. Jag visste ju att hon kunde simma men jag hade ingen aning om att hon orkade så långt. Hon visade sig också på styva linan genom att precis som sin bror våga hoppa från trean. Jag hade hjärtat i halsgropen första gången hon hoppade för jag tyckte det tog så lång stund innan hon flöt upp till ytan igen.

Och nu blir det här inlägget långt och jag är jättetrött. Klockan är bara halv elva en fredagkväll men det var ganska länge sedan jag var ung och orkade vara vaken hela nätterna igenom bara för att sitta och prata eller lyssna på musik, eller titta på film.

God natt!

Idag tänkte jag att jag skulle ta med barnen till badhuset efter jobbet.
Först måste vi bara handla lite.

Och när man varit på badhuset några timmar orkar man inte ställa sig och laga mat, så det får nog bli Mc Donald´s till kvällsmat/middag.

Jag kommer bli populär!

Vad tror ni händer i morgon förmiddag?

Kl 09.
Då datumet är 090909.

Jag vet inte. Men i morgon har Förundersökningsledaren och jag bröllopsdag.
Det är hans tur att hitta på en överraskning så jag har inte koll på kvällen heller.

Vilken dag det blir i morgon va! Full av överraskningar.

Idag är jag lite trött, trots att jag sov länge i morses och inte har gjort någon som helst nytta ännu.

Familjen Zäta har tillbringat dagen i kyrkan och lyssnat på verklig skönsång och engagerande predikan. Efter gudstjänsten var det umgänge med medhavd lunch för alla som ville. De som inte visste om att man kunde ha mat med sig blev ändå mätta eftersom folk delade med sig och hade förberett lite extra där hemma.

Jag blir så glad när jag ser att det funkar så. Alla är välkomna. Det finns plats och mat för var och en.

Nu ska jag ta mig i kragen och skriva rent protokollet från radio PiL-mötet i veckan, och plocka ut foton på personalen på jobbet för förnyelse av hemsidan.

Lilla Svalan är iväg och leker med en kompis hon hittade i kyrkan. Guldgossen letar tvåhjulig skateboard på Blocket.se och Förundersökningsledaren övar på att sätta upp och riva tält med sin matlagskompis. På torsdag drar han nämligen till Norge för några dagars fjällvandring.

Jag och Guldgossen tog vägen förbi Netto när vi for hem. Vi provianterade en tvåliters cola och tre gigantiska kexchokladar samt en påse ostbågar inför fredagsmyset nästa vecka. Ostbågarna kanske jag tjuvsmakar på i kväll…

Jag ska kolla om badhuset är öppet också, för då kan vi åka och bada efter jobbet på fredag.

Nästa vecka drar det igång.

Tillväxtgrupp på tisdag.
Royal för Guldgossen på onsdag.
Royal för lilla Svalan på torsdag.
Vips för Guldgossen på fredag.

Undrars vad vi ska sysselsätta oss med på måndag?

God morgon världen!

Om det inte vore för att jag vet att det ska bli sämre väder nästa vecka så skulle jag tycka att det är verkligt tråkigt att jag börjar jobba på måndag.

Klockan nio tog jag mig en morgonpromenad i kvarteret för att lägga rätt en tidning som hamnat i vår brevlåda. Då var det redan varmt ute och solen skiner ikapp med mitt morgonhumör.

Jag väcktes av klockradion halv åtta. Tyvärr var det omöjligt att få liv i lilla Svalan. Jag killade, blåste, ruskade och talade.
-Nu är det dags att vakna snuttan! Du måste försöka vakna nu.
-Nej, jag har försökt och det gick inte! Så lydde det lakoniska svar jag fick.

Alltså ägnade jag en timma åt att läsa ut “Ett brustet halleluja” och ytterligare en halvtimma åt att varsamt väcka lilla Svalan med högläsning ut “Pelle Svanslös och taxen Max”.

Därav mitt goda morgonhumör.

Om en stund vankas smörgåsfrukost (pannkakssmeten tog slut vid lunchtid igår) och sedan ska här städas.
Jag har förbundit lilla Svalan att städa sitt rum noga inför nästa veckas nattgäster. Själv ska jag ta mig an resten av huset. Det kommer inte bli en grundlig städning med golvtvätt och liknande men jag behöver plocka i ordning lite och damma och dammsuga.
Toaletterna tar jag i morgon, trots att det är söndag.

Nu väntar gårdagens disk på mig i köket.

Läget är följande:

Solen skiner och det är behagligt ljummet ute.
Förundersökningsledaren klipper gräset och har lämnat lunchdisken till mig.
Lilla Svalan hoppar studsmatta med en kompis.
Guldgossen följde jag nyss till stranden för att han skulle bada tillsammans med två vänner.

Om cirka två timmar kommer mödernet för blåbärsplockning.
Tills dess ska jag diska och rensa i surjordsrabatten.

Idag ska vi träffa familjen “Rumphugget ord för föregångaren till frukt” och grilla tillsammans med dem ute vid Jarlehus. Jag tänker ta med mig blåbärshinken också för jag har för mig att det ska finnas några blåbärsbuskar där.

Jag misstänker att det ligger någon sorts nedärvd husmorsgen bland mina arvsanlag. Den har inte gett sig tillkänna förrän på senare år men resulterar bland annat i att jag har mycket svårt för att gå förbi en blåbärsskog utan att få ångest om jag inte gör grava försök att försöka tillvarata skatterna naturen bjuder. Samma sak med smultron, vildhallon, björnbär och söttbär. Lingon passerar dock genen utan någon som helst uppmärksamhet. Kan det vara så att mina smakkörtlar är inblandade också?

Innan vi beger oss till Jarlehus (om två och en halv timma) har jag att välja mellan att stryka, börja sy på lapptäcket, eller gå ut och plocka blåbär i skogen här hemma. Jag borde egentligen rensa i rabatten också.

Men jag tror jag börjar med att borsta tänderna…

I eftermiddag ska jag spela golf. Inte minigolf utan RIKTIG golf.

Det finns en pay-and-play-bana i Filsbäck och min lillasyster och hennes karl är golfare så nu ska jag och min karl utmana dem. Jag har på känn att jag kommer vinna.

Sådärja!

Nu är det fint i köket igen.
Är det då dags att laga mat?

Nej, Guldgossen kan komma hem sex, eller halv sju. Kommer han om en timma är det alldeles för tidigt att börja nu, och kommer han om en halvtimma så får han väl vänta lite på maten i så fall.

Jag tror jag går ut i trädgården och binder upp mina pioner.

I morgon är det MIDSOMMARAFTON!

Årets ljusaste dag, eller kortaste natt, eller hur det nu var.
Hur som helst så är det nu det vänder, nu blir det bara mörkare.

Jag ska fira ståndsmässigt, på Läckö slott. Så håll utkik i SVT på kvällen för det är nämligen från Läckö årets midsommarfirande spelas in. Jag kommer vara den stora kvinnan med röd regnjacka och regnstövlar och svarta regnbyxor som tvingar sina barn att dansa med henne runt midsommarstången.

Glad midsommar på er!

Äntligen en lugn dag!

Söndagsfriden lägrar sig.
Idag ska jag bara på ekumenisk gudstjänst i Stadsträdgården (solen ser ut att vilja bistå oss med bra väder så att vi verkligen kan få vara utomhus) och påa radion innan, sedan har jag hela dagen fri.
Vi kommer ta med oss lunchkorg och picknicka i Stadsträdgården efter mötet.

På eftermiddagen hoppas jag det fina vädret håller i sig så att jag kan fortsätta pyssla i trädgården. Jag skulle behöva bespruta plommonträdet igen, och syrenhortensian ser ut att ha fått någon sjuke den också. Och så har jag en hel del attt rensa, runt träden, under häckarna, i surjordsrabatten och i entrérabatterna.
Det finns två blommor att plantera.
Och så har jag fått en idé om att göra en liten upphöjd rabatt på ängen bakom huset och inhängna den med flätad pil (fast jag har inte tillgång till pil utan får väl ta nåt annat träslag från mina föräldrars skog) och så lupiner där.

Naturligtvis kommer jag inte hinna ens hälften idag. Men jag kan ju i alla fall börja med det mest akuta.

Fredag:
Jobb.
Guldgossen på disco i klassrummet. Hela klassen där.
Talang. Kladdkaka.
Ta ut sånger och öva till söndagsmötet.

Lördag:
Försök till sovmorgon men barnen blev osams om vem som skulle få ha hörlurarna till TV/dator för att inte väcka sovande föräldrar, så jag vaknade för tidigt i alla fall.
Trädgårdsarbete. Rensat i rabatter.
Tagit det lite soft.
Skjutsat lilla Svalan till en kompis och hämtat henne vid lunch.
Grillmat.
Mer trädgårdsarbete.
Övat sånger.
Firat nationaldagen med dyr minigolf på Kronocampingen. Lilla Svalan var förståndigast som utnyttjade möjligheten att spela riktigt länge för pengarna.
Mer nationaldagsfirande i stadsparken tillsammans med goda vänner och ganska många Lidköpingsbor, lyssnandes till Abbabandet Waterloo och delandes en pizza. Första gången lilla Svalan åt pizza och tyckte det var gott!
Kvällen fortsatte hemma med smörgås och godis och Djungelgeorge 2. Precis när Förundersökningsledaren raderat den från hårddisken hörs Guldgossens stämma från tandborstningen:
-Den var rolig, den vill jag se igen.
Vi har inte berättat att det inte går…

Söndag:
Väckning halv sju.
Stressig morgon. Sura barn.
Jag for i förväg för att handla till fikat i kyrkan och hämta kakor jag glömt i kylskåpet på jobbet.
Förbereda specialkostarnas fika i kyrkan.
Öva med Förundersökningsledaren och två härliga ungdomar till lovsången.
Högstidsmöte med nattvard. Jag sjöng tre solosånger som Förundersökningsledaren kompade och sedan körde vi en massa lovsånger på slutet.
Kyrkkaffe.
Göra i ordning efter fikat.
Hem och luncha tillsammans med goda vänner som dessutom haft den goda smaken att själva ta med sig grillmaten.
Snabbfika.
Landat framför datorn.

Och strax ska vi gå och rösta.
Jag har inte bestämt mig för vilka eller vem jag ska rösta på än. Jag har förstått att man bör personrösta eftersom det ger mest genomslagskraft om man vill få sina egna åsikter representerade i EU men jag har inte följt med i debatten och känner mig helt lost när det gäller EU-valet.
Men jag vägrar att inte rösta. Har vi fått denna fina rättighet att påverka så tycker jag det är otacksamt och osmart och oförståndigt och oförsvarbart och annat på o – att inte ta chansen.
Frågan är bara vilka jag ska rösta på?
Nåja, jag har tre timmar på mig att googla fram rätt alternativ.

Gårdagen var finfin.

Först Kaffestugejobb med lagom mycket folk och ganska lugnt. Jag blev lite urlakad ändå för jag stod mestadels i disken och det är rätt varmt, men det var helt ok.

På kvällen var vi hembjudna till goda vänner och hade lite knytisgrill. Mycket gott att äta och bäst av allt – trevlig samvaro och sköna samtal.

Vädret igår gick inte av för hackor det heller. Strålande sol och värme. Vi frusna nordbor kommer bli bortskämda och gnälliga när den typiska svenska regnsommaren väl infinner sig.

Idag är jag trött och slö trots sovmorgon och inspirerande predika om uppmuntran på förmiddagsgudstjänsten.

Vi ska strax ge oss upp på det blommande berget för en eftermiddagsutflykt.

Fredag efter jobbet: Hämtade en bok (samlingsvolym av Narnia som jag redan börjat läsa och förälskat mig i) och for hem och avnjöt grillad hamburgare tillsammans med Förundersökningsledaren och Guldgossen.

Fredag kväll: Talang 2009 i soffan tillsammans med Guldgossen.

Lördag: Omväxlande lapptäckssömnad och rabattrensning.

Lördag seneftermiddag: Handlade lite på Willys till kyrkan och for dit för att fixa serveringen till kvällens församlingsmöte. Fixade fika och tog hand om disk efteråt.

Lördag kväll: Hemma vid halv tio-tiden, lagom till att man och barn gick och la sig i tältet.

Lördag natt: Vaknade halv två efter en knapp timmas sömn. Resten av familjen kom in från tältet eftersom det var för kallt.

Söndag förmiddag: Fin gudstjänst i kyrkan med jättebra predikan och berörande sång.

Söndag lunch: Familjen Zäta for till min far och bjöd på grillkött (som vi fick grilla i ugnen på grund av regnet) och potatisgrattäng.

Söndag eftermiddag: Stannade till hos Förundersökningsledarens föräldrar och fick fika och chans att säga hej till Förundesökninsgsledarens Västeråsbror med familj.

Söndag kväll: Plockade i ordning lite hemma och hjälpte Förundersökningsledaren att ta ner tältet. Började läsa Narnia.
Somnade nog vid elva ungefär.

Igår jobbade Förundersökningsledaren över.
Idag jobbar Förundersökningsledaren över.
I morgon kväll är jag borta.
På torsdag jobbar Förundersökningsledaren över.
På fredag jobbar jag över.
På lördag är Förundersökningsledaren borta på dagen.
På lördag är jag bort på kvällen.
På söndag har vi inget inplanerat.
På måndag är Föundersökningsledaren borta på kvällen.
På tisdag är jag borta på kvällen.
På onsdag är vi båda borta på kvällen – tillsammans!

Välkommen till familjen Zäta´s verklighet.
Vi kommer i alla fall inte hinna bli trötta på varann för att vi umgås för mycket…

På förmiddagen har jag och barnen varit i kyrkan. Jag har fixat fika till lärljungaskolan och barnen har hjälpt mig lite och även lekt i kyrkans barnlokaler. Ja, Förundersökningsledaren var också där, för han är ju en av “eleverna” på lärljungaskolan.

Efter lunchen har en klasskompis till lilla Svalan varit här och lekt lite. Planen var att hon skulle stanna en stund och sedan skulle jag och barnen åka på bio. Bolt hägrar. Tyvärr visade det sig först att filmen inte går i eftermiddag, och sedan visade det sig att lilla Svalan var nära att kräkas. Så jag har kört hem lekkamraten och tagit tempen på lilla Svalan. 37,8 så det är ingen fara, men hon är inte helt frisk heller. Vi får se om det blir magsjuka eller om det var falskt alarm.

Jag hinner inte vara hemma från jobbet nästa vecka, och inte Förundersökningsledaren heller, så vi får väl se vad som händer. Vi får väl slåss om vem som ska får jobba. Om nu lilla Svalan får maginfluensa så är det faktiskt bättre att bara en av oss är hemma, eftersom chansen att den hemmavarande föräldern blir smittad är ganska stor.

Usch nej, nu vill jag inte tänka på sådana här otrevligheter. Nu vill jag gå en kort promenad i solen och sedan vattna blommorna, och kanske sy lite lapptäcke.

Klockan är fem och gästerna kommer vilken minut som helst.

Jag har ljuspyntat vardagsrum/kök/hall som är ett enda stort rum. Nu lyser 20 värmeljus på fönsterbräden, bord och piano. Inte konstigt att jag kunnat samla så många utbrända…

Förundersökningsledaren satte just in en potatisgratäng i ugnen, barnen är kammade (nej, där ljög jag visst, men de har i alla fall plockat i ordning sina rum) och jag är nybadad. Tyvärr tog varmvattnet slut så jag har fått bada i 34 grader men en avrivning med handduken och sedan lite brasvärme så är jag ändå i fin form.

Hoppas ni får en fin lördagskväll! Det tänker i alla fall jag ha…

Nu är lilla Svalan ivägskjutsad. Hon kom ner med ett av mina läppstift innan vi for och bad mig om hjälp. När vi satte oss i bilen vände hon sig mot mig, presterade ett leende och frågade: -Ser jag bra ut?

Jodå, hon är så söt! Nästan olovligt söt!

Nu har jag dratt på Mix Megapol riktigt högt, hällt upp ett glas färskpressad och är beredd att ta mig an kökslämningarna efter frukosten.
Sedan står blommorna på tur. Mina stackars krukväxter som så sällan får någon uppmärksamhet.