Zäta

Förutom
Sveriges statsskick och Vasatiden, så är det inte mycket annat än trädgård med
blommor och grönsaker i min hjärna just nu. Jag har två femliters glasslådor
fulla med toarullar där chili, purjolök, basilika och olika tomatsorter trängs.
Snart är det dags att plantera om dem i något större och jag funderar som bäst
på om jag ska ställa tillbaka planteringskrukorna i glassbyttorna eller om jag
ska gå till Second Hand och fynda fler brickor.

Än så
länge är det bara en enda liten (och då menar jag verkligen liten) påsklilja
som blommar i trädgården och jag är väldigt sugen på att få ute lite färg,
åtminstone vid entrén.
Så igår gick jag fram till torget och köpte lite blommor som jag kan plantera
ut i krukor på trappen. Det fanns tre olika blomsterförsäljare på plats och jag
ratade raskt både gaphalsen uppe vid guldaffären och hemmaodlarna vid Handelsbanken.
I stället siktade jag in mig på de trevliga utländska männen som nästan alltid
har ett stort utbud av välskötta billiga växter och som brukar husera nästan
mitt på torget.

Jag
hittade en vit och en mörklila ranunkel. Ljusblå och vita violer, blå förgätmigej
och två pappersrosa smårosor.
Jag var lite osäker på ranunklerna, klarar de verkligen minusgrader, så jag
frågade försäljaren om det gick att plantera ut dem redan.
-Blomman känslig… altan eller garage eller du har bra balkong eller ställe… när det är kallt… man väntar… eh, det heter…
det kommer…
-Menar du frost, försöker jag hjälpa på traven.
-Förlåt! Jag inte kan koncentrera. Jag bara tittar din mössa!

Gick en sväng på torget för att leta sockar till mig själv.
Sockmannen i läderhatten var dock inte där. Förmodligen har han tagit sin årliga semestervecka just den onsdag när jag behövde sockar.

Typiskt!

Det är torgdag i dag.

Det struntade jag blankt i under lunchen och drog i stället en repa till Lidköpings nya handelsområde Ängahagen.
På Team Sportia hittade jag äntligen ett par skor.

Jag har letat runt i sportaffärerna i stan för att hitta ersättare till mina utgångna gympaskor som jag bär i alla sammanhang. Men det har varit stört omöjligt att hitta något som uppfyller mina kriterier.
1. Svart
2. Bra stötdämpning
3. Billigt

På Team Sportia möttes jag av en oerhört tillmötesgående och trevlig tös som plockade fram några olika alternativ allt efter mina önskemål. Fort gick det också.
Efter tio minuter hade jag hunnit prova mig igenom utbudet och klev ut ur affären med ett par svarta, billiga (699 kr) gympaskor med bra stötdämpning.

Att de är en aning lila och att det fanns ännu billigare och svartare skor, som jag ratade, talar vi tyst om.

Jag har ett par skor som jag använder. Alltid. Det är ett par svarta walkings-skor av märket Reebok. De är sköna, bra för fötterna och de enda skorna jag inte får mer ont i hälsporrarna av.

I går blev de genomblöta under regnskuren på väg hem från jobbet.
I dag är de fortfarande blöta.

Jag har dem ändå. Det är de enda skor jag bär.
Men nu funderar jag skarpt på att skaffa nya. Inte bara för att mina gamla är blöta utan för att de är just gamla. De sitter inte längre åt som de bör runt hälen och de har tappat en del av sin forna stötdämpning och spänst.

I dag ska jag dock inte leta skor. I stället ska jag försöka hitta en baddräkt till lilla Svalan.

Jag gav mig fram på stan på lunchen, med förhoppning om att hitta någon typ av vinterskodon till lilla Svalan.

På torget fanns varken “alla skor 100 kr” eller “alla skor 50 kr” representerade så jag knallade vidare till Second Hand.

Där fanns inte heller några skor till lilla Svalan. Däremot hittade jag, föga förvånande… en bok.

David Baldacci (han som skrivit Total Kontroll) – Vinnaren.
Just nu läser jag dock en Björn Hellbergare så Vinnaren får vänta en stund.

Jag gick till torget på jakt efter kalsonger till Guldgossen.
Jag kom tillbaka till jobbet med ett par fingervantar till lilla Svalan och en cyklamen till mig.

Var ute en sväng på torget i dag men har varken behov av sockar, blommor eller barnkläder för tillfället, så jag stannade inte till någonstans.
Däremot råkade jag ut för ett längre stopp i secondhandbutiken Agape. Min fyndradar var inställd på böcker (som jag alltid har ”behov” av) och jag gick inte tomhänt därifrån.

Till min redan digra samling av pocketböcker som ligger och väntar på att läsas har jag fogat:
John Grishams ”Agenten” (3 kr)
Wilbur Smiths ”Den sjunde handskriften” (5 kr)
Dennis Lehanes ”Patient 67” (12 kr) Jag tror att det är den boken som ligger till grund för filmen ”Shutter Island”.
Alistari MacLeans ”Styrka 10 från Navarone” (12 kr)
Björn Hellbergs ”Då dagboken dog” (8 kr)

Jag köpte också tre KalleAnka pocketar till Guldgossen för 15 kr/st.

Nu känner jag mig sådär glad och nöjd som man bara är när man fyndat riktigt rejält! Och det brukar jag ju göra på mina torgdagar…

Torgdag.
I dag.

Det var länge sedan jag var på torget en onsdag, och ännu längre sedan jag handlade något där.
För att råda bot på detta frågade jag barnen i morses om det var något de behöver i klädväg.
-Nej, kom det snabbt från dem båda.
-Inga trosor eller kalsonger, eller kanske byxor? försökte jag.
-Nej!
-Men kanske några sockar i alla fall, vädjade jag desperat.
Till slut kom lilla Svalan till min undsättning.
-En klänning mamma. Jag kan ta en klänning!

När jag var på väg ut från jobbet på lunchen var det nära att jag blev stoppad igen.
På min cykelsadel låg en hel bajskorv! Någon illbatting hade bajsat på min cykel!
Turligt nog tillhörde denna ligist fågelsläktet så med lite papper i handen var rackartyget snart ett minne blott.

Framme på torget dök jag först ner i socklådan och hittade ett par läckra sockar som jag absolut ville ha. De var Sverigeblå med gula kronor på. Jag kompletterade med fyra par mörkgrå sockar med ljusgrå och gröna prickar. Det är så bra att köpa många likadana eftersom just sockar har en förmåga att försvinna i tomma intet, och inte gör de det parvis heller.
5 kr/par kostade sockarna.

När jag bläddrade vidare bland de billigaste kläderna hittade jag ett par brunrutiga badshorts till Guldgossen. Det slog mig att han förmodligen även behöver ett par vanliga shorts eftersom han använt samma par i tre veckor nu, så jag la vantarna på ett kamoflagefärgat par. 20 kr/st kostade shortsen.

Sedan fick jag syn på kvinnokläderna! Det var framförallt en röd blus som liksom fladdrade mig i ögonen. Och bakom den hängde en likadan fast lila. Den plockade jag med mig, och en vit luvtröja med hel dragkedja råkade också följa med. 60 kr/st kostade kläderna.

Nu var det bara lilla Svalans klänning kvar. Jag hittade en rosa sak i enkel modell med mönster av lapptäcke! Har jag riktigt tur så blir lilla Svalan lika begeistrad som jag. Dessutom kostade den bara 40 kr och det tilltalade mig lika mycket som tyget.

Onsdag 26/1-11:

Äntligen – har jag köpt handskar till Guldgossen. Han äger för tillfället endast ett par välanvända tumvantar och är i skriande behov av något omväxlande och varmt för händerna.

Det var som vanligt den tillknäppte barnklädesförsäljaren som tillhandahöll precis det jag letade efter.
Jag hittade ett par halvbra handskar till Guldgossen för 30 kr och så ett par riktigt bra för 50 kr. Jag passade på att köpa ett par riktigt bra till lilla Svalan också. Hon har annars två par som hon växlar mellan men båda är trasiga (och väldigt smutsiga…)

Jag blev visst lite… eh… alltså, jag tog i för mycket… eller…

Sanningen är den att jag handlade för rätt mycket pengar på torget i dag.

Först köpte jag kläder till barnen för 300 kr.
Ett fleesset med långbyxor och långärmad tröja till varje barn. Svart till Guldgossen och rött till lilla Svalan.
Ett par tunna svarta byxor med smal mudd i bensluten och nedvikbar midja i prickig mudd till lilla Svalan.
Ett par grå mjukisbyxor med röda revärer och cool text, till lilla Svalan.
Ett par rosa fingervantar och en rosa fuskpolo till lilla Svalan.
Jag fick i alla fall mycket för pengarna.

Sedan råkade jag gå förbi ett stånd med gardintyger och där fladdrade tyget “Picknick” lockande i vinden. Det var jättedyrt – 199 kr/m, men jag kunde inte motstå. En meter rikare och en 200-lapp fattigare (ja, jag bjöd försäljaren på en krona. Visst är jag oerhört generös…) traskade jag tillbaka till jobbet.

På vägen passerade jag Amalias fröjd. En affär som bland annat säljer teer. Som av en händelse gick jag in i affären och som av en händelse köpte jag ett hekto te av sorten “Needwoods Läckerhet” för 25 kronor. Det luktade rabarber, jordgubb, vanilj och kardemumma.

Nu har jag varit en sväng på torget.
Jag hittade ingenting som sådär direkt utlöste mitt habegär. Och tur var väl det, för när jag stod i glasskön (okej, där hade visst habegäret fått mig att dregla lite grann) så upptäckte jag att jag inte hade några pengar i plånboken.

Först gick jag till Kaffestugan och fikade med Guldgossen. Det blev en delikatoboll, ett glas saft och en morotskaka = 31 kr.

Sedan försökte vi lämna tillbaka en kostym jag köpt till Guldgossen tidigare. Den kostade bara 300 kr och tur var väl det för de där pengarna kan jag nog se i stjärnorna efter. Mannen som sålde kostymen har nämligen inte synts till på torget sedan den dagen jag köpte den.

Vi gick en kortis till bokhandeln för att se om en grej jag beställt har kommit. Det hade den inte så jag jagade på personalen lite för jag behöver ha den ganska snart.

Sedan köpte jag en lite annorlunda orkidé med stora cerisrosa blommor med vit teckning. = 40 kr.

Innan vi lämnade torget besökte vi naturligtvis “min” torggubbe, den sure mannen (som egentligen inte alls är så sur men ser väldigt otillgänglig ut). Där köpte jag:
en militärkeps till Guldgossen = 10 kr.
Två par skaftlösa sockar till mig = 10 kr.
Ett par militärfärgade shorts till Guldgossen, som också går att bada i = 20 kr.
Ett par lite längre, blå shorts till Guldgossen = 30 kr.
Fyra par trosor till lilla Svalan = 40 kr.

Vi lämnade grejerna i bilen och jag släpade med mig Guldgossen till H&M och Lindex för att leta bröllopskläder.
Vid det här laget hade han blivit hungrig och ganska ovillig men som tur var blev han lite upplivad av en ambulans som kom tjutandes med blåljus och allt och stannade utanför Servera.
Jag lämnade Guldgossen utanför Gina Tricot och gick in och fyndade örhängen till halva priset:
Fem par föreställandes blommor i färgerna lila, militärgrönt, grätt, aprikos och guld = 39,50 kr.
Nio par små örhängen med en infattad sten i färgerna transparent, grå, svart, ljusrosa, ceris, mörklila, turkosgrön, klargrön och blå = 44,50 kr.

H&M hade inget att bjuda på för en kille som vill bli bröllopsfin men på Lindex hittade jag både långärmade vita skjortor och svarta pressvecksbyxor. Skjortorna hade tyvärr fel storlek men ett par byxor med perfekt passform fick vi med oss från affären. Till och med Guldgossen var nöjd. De var också ganska tunna vilket lär vara en förutsättning om det händelsevis skulle vara fint väder på bröllopet. Byxorna kostade 199 kr.

Jag gick fram till torget för att lämna tillbaka ett par byxor och en kostym samt köpa blommor och kanske en överraskning till Förundersökningsledaren som firar någonting i morgon.

Jag kom tillbaka efter att ha misslyckats med att lämna tillbaka kostymen (eftersom försäljaren inte fanns på plats) och utan varken blommor eller överraskning.

Däremot köpte jag ett par väl bling-blingade innetofflor till lilla Svalan för 50 kr.

Planen var blommor. Det var sommarblommor jag ämnat köpa på torget i dag. Rosa, vitt, kanske lite blått.

När jag kom fram till torgen på lunchen insåg jag att jag ju inte åker den transportvänliga bilen i dag utan tagit cykeln. “Kvinnan som kunde cykla med kassar” är inte någon jag känner.

Det bidde alltså inga blommor.
Men det är svårt att ta sig tomhänt från torget, cykel till trots.

I stället för de där söta rosa petuniorna som jag raskt spanade in, fyllde jag cykelkorgen med mjukisbyxor och toppar till mig och sockar till både mig och barnen. 200 kronor gick kalaset på.

Det är torgdag men jag är inte sugen. Det är kallt ute och på jobbet lockar kökets värme och ett mål mat mer än ett blåsigt torg.

Jag var faktiskt på väg ut på lunchen. I dag bestämde jag mig för att det äntligen var dags att köpa penséer.

Men så fort jag kom utanför dörren upptäckte jag att det regnar. Stora, tunga, blöta droppar som dessutom efterlämnade en allt för kall efterkänsla på huden och i håret.

Jag gick in igen.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Såhär framför datorn finns ingen risk att jag blir frestad att äta en munk.

I dag har jag shoppat loss på torget.

Målet var att hitta ett par skor till vardera barn och en vårjacka till dem var.
Båda barnen behöver lite snyggare vårjackor och Guldgossen behöver ett par vardagsskor och lilla Svalan ett par finskor.

Vad hittade jag då?

Jo, skor fann jag, men bara till Guldgossen. Snygga bruna mockaskor med snörning. Han kommer garanterat vägra ha på sig dem i skolan för han är inte tillräckligt snabb på att knyta än. Dessutom är de så pass fina att jag nog tycker han kan ha dem som snygg-skor. Men det har han redan ett par så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag får inte lämna tillbaka dem heller. I och för sig så kostade de bara 50 kr så det kanske inte gör något om han har två par finskor att alternera mellan.

Några skor till lilla Svalan hittade jag inte.

Och inte hittade jag någon jacka till Guldgossen. Men jag köpte två likadana till lilla Svalan, en svart och en vit. Nu får hon välja vilken hon vill ha. Om de passar.
Jackorna kostade 40 kr/st och de får jag lämna tillbaka. Den surmulne mannen med barnkläder tar tillbaka allt utom underkläder och använda saker.

Jag hittade ett par pippigula jeans till lilla Svalan också, för 20 kr. Det ska ju vara färgglada byxor i vår berättade kollegan.
När jag ändå var i shoppartagen köpte jag en tunn luvtröja med dragkedja till mig, för 40 kr och en kortärmad svart topp med vidd nertill till mig, för 20 kr.

Jag gick fram till torget med intentionen att köpa penséer. Vita, blå och lila att pryda entrén med.

Väl framme på stan smög snålblåsten kring benen och jag drog jackkragen tätare kring halsen.
Plötsligt var jag inte alls sugen på att köpa några blommor.
Jag gick ett planlöst varv kring marknadsstånden men gav snart upp och promenerade tillbaka till jobbet.

I dag har jag tillbringat den mesta tiden i kyrkan.
Jag har fixat för- och eftermiddagsfika till lärljungaskolanslärljungarna.

Däremellan var jag ute en sväng på stan. Jag letade regnkläder till barnen och insåg förskräckt att “min” torggubbe mest säljer kläder för barn så är lite mindre än mina. Han hade bland annat jättebra regnoveraller. Som ett regnställ, med fleecefoder, fast en hel overall. Perfekt för barn som leker med hela kroppen, som till exempel lilla Svalan. Billiga var de också, bara 100 kr, men för små.
Han hade också regnställ i samma kvalisort, tvådelade och skönt vårgröna, men också där låg lilla Svalan en storlek över största storleken. Trist- för de var ännu billigare, bara 60 kr.

Jag tog mig samman och gick till Lindex för att se vad de kunde erbjuda.
De hade ungefär samma regnställ som på torget. Tvådelat med fleecefodring, fast i en tråkigare färg. Och till ett betydligt tråkigare pris. Bara jackan kostade 349 kr.

-Det bidde inga regnkläder idag.
-Vad bidde det då då?
-Det bidde en huvtröja var till barnen och ett jättemjukt gossigt tyg. Ovanligt kostsamma för att vara från torghandlaren, 50 kr/st. De kan vara för stora också, men torgmannen låter en alltid byta, eller få pengarna tillbaka.

Det bidde också två par örhängen. Ett par till mig och ett par till kollegan, om jag råkade hitta rätt färg. Hon behöver ett par petrolblå. Helst ska det nog vara pärlor, men jag hittade ett par med små stenar i stället.
Örhängena köpte jag däremot inte på torget, utan strax bredvid.

Som jag har letat!
I lördags gick jag igenom hela Göteborg (jag överdriver bara lite…) och i förrgår hela Götene (ingen överdrift). Jag har dessutom letat i sportaffärerna i stan.

Ingenstans har jag hittat några termobyxor till Guldgossen.

Mitt sista hopp stod till torghandeln och framförallt till den buttre väderbitne mannen som säljer barnkläder.

Det allra sista paret tjockebyxor som finns att uppbåda på denna sidan polcirkeln hängde på en klädställning vid Buttermannens marknadsstånd.
Det var rätt storlek och de kostade bara… 10 kr!

Kan ni fatta det! Jag vet inte om jag ska vara gladast för det hutlöst låga priset eller för att Guldgossen slipper framleva de sista vinter- och slaskveckorna med trasiga termobyxor.

Det är ytterst sällan, om någonsin, jag kommer tomhänt från torget en onsdag.
I dag var inget undantag.

I min lilla kasse bar jag två par varma knästrumpor till mig. Ett par grå och ett par svarta.
Det fanns också en burk kakor (hallongrottor) och en påse med tre rågbröd.
Och så var det en liten packe vita klisterlappar som jag använder för att märka upp mina pärlburkar.

Allt kostade 10 kr/st.

Tre par kortskaftade ullstrumpor till mig. 10 kr/st.

Ett par rejäla tumvantar till vardera barn. 20 kr/st.

En allvädersjacka till lilla Svalan, härligt orange. 20 kr.

Satte upp två ärenden på min mentala lista inför lunchrasten.
Jag skulle köpa smördegsark inför middagen och strumpor till barnen.

På Hemköp fanns bara små smördegsplattor. Ingenting att rulla in en hel fläskfilé i. Jag hade traskat ända dit i ogjort ärende alltså.

Vände tillbaka för att gå förbi torget.
Varken sockmannen eller den sure barnklädesmannen var på plats i bistervädret.
Jag hittade ett stånd som sålde underkläder och strumpor, men utbudet var dåligt prismärkt och reasockarna kostade 10 kr (det såg jag i alla fall), vilket är dubbelt så dyrt som barnklädesmannens reasockar. Så det fick bero.

Eftersom jag hade en liten stund kvar på min lunchrast gick jag till Second Hand. Här hittade jag i alla fall ett par jeans till Guldgossen. Han är mästare på att slita hål på sina byxor, så 20 kronor fattigare kom jag ut från affären med lite mer att nöta på.

Summa sumarum var det ganska dålig utdelning på min lunchrast. Nu måste jag åka förbi en riktig livsmedelsaffär på vägen hem för att kunna laga till den middagsmat jag tänkt mig i kväll.

Hade tänkt ta med Guldgossen och åka till torget och köpa handskar till honom, och lite sockar, trosor och kalsonger. Sådär som jag har för vana att göra om onsdagarna när jag jobbar.

Men så snöade det massor ute och Guldgossen har 38 graders feber så jag bestämde mig raskt för att stanna inomhus.

Nu måste jag i alla fall göra en sväng ner på stan, men inte längre än till Posten.
Det är den 16de idag och då ska julkorten skickas har Posten bestämt.
Vem är jag att inte följa detta kungliga, förlåt – postliga påbud.

Nu har jag haft en någorlunda lyckad lunchpaus med lite torghandel på schemat.

Jag har bytt ett par byxor jag köpte till lilla Svalan förra veckan, som visade sig vara för små.
Jag har köpt två vita blockljus (35 kr/st) som visserligen inte var billiga men ändå billigare än de jag tittat på tidigare.
Dessutom har jag äntligen fått köpa de hyacinter (10 kr/st) och amaryllisar (3 för 100 kr) som jag varit på jakt efter ett tag. Helst skulle jag velat shoppa minijulstjärnor också, vita eller rosa, men det fanns inte.

Sockar och underkläder till barnen som föll mig i smaken, hittade jag inte, men en långärmad T-shirt (jag vägrar säga “top”) till mig.

Och så köpte jag en macka på Kaffestugan och har smäckt i mig den till lunch. Den var god men jag åt lite för fort så nu är hela käften full med majonässmak.

Idag har jag köpt en tröja till lilla Svalan, byxor till Guldgossen och lilla Svalan, strumpbyxor till Lilla Svalan, handskar till Guldgossen, en X (julklapp) till Förundersökningsledaren och en tunika till lilla Svalan. Alles für 190 kr på torget.

Jag har dessutom köpt var sin muta till barnen i form av små presenter som de ska få i morgon bitti, om de går och lägger sig i tid i kväll.
Det har blivit många alldeles för sena kvällar under lång tid och det straffar sig. I morses vägrade Guldgossen att kliva ur sängen och lilla Svalan fick jag hjälpa med påklädningen. Hon är ju ändå 7 år!

Egentligen gick jag fram på torget för att köpa kängor till barnen och billiga hyacinter till mig, men varken skokillen eller någon av blomsterförsäljarna var där så tji fick jag!

Planen för dagen var att gå fram till torget och köpa vita hyacinter för att göra två arragemang hemma. Jag har två vita fat/krukor som sällan kommer till heders men som jag sett framför mig med vita hyacinter, mossa och stenar.

På lunchen har jag inte hunnit gå till torget. Jag har ätit riktigt mat som Förundersökningsledaren skickat med, och städat toa och kök på jobbet. Det blev ingen tid kvar till torgbesök.

Det händer något speciellt med mig på onsdagar.
Jag får sådan lust att fynda.

Torget med alla sina billighetslockelser förför mig och får mig allt som oftast att öppna plånboken.

Idag var det dock inte på torget jag spenderade mina surt förvärvade slantar, utan på Second Hand.

Jag köpte tre brickor för sammanlagt 12 kronor och diverse julgranskulor för 20, samt en påse små guldänglar för 10 kr.
Jag hittade också en stjärngosseklänning för 40 kr till Guldgossen som ska vara med i skolans luciatåg i år.

Jag gick fram till torget på lunchen för att se om jag kunde hitta något kul att ge min mamma, syster och syskonbarn när de kommer och hälsar på ikväll.

Jag hittade orkidéer, massor av billiga orkidéer. Och köpte fyra stycken – till mig själv. Sen hade jag en femma över och för den köpte jag tre tomater som jag tänker äta upp på eftermiddagsfikat.

…när det plötsligt håller upp och man har möjlighet att gå fram på torget utan att bli blöt.

Att jag sedan inte hittade något som kunde stilla min shoppinglusta, det är en helt annan historia.

… när det regnar en onsdag.

Jag var på torget på lunchen.
Det blev en sommarjacka för 40 kr till lilla Svalan, militärgrön kavajtyp med stora knappar och grå munkisluva baktill.
Det blev en bit prästinneost. Sambo till prästosten, lite gräddigare, lite mildare.
Det blev en liter småjordgubbar. Jag var för snål för att köpa svenska och ångrar mig så klart nu. Trots anslaget “Söta små jordgubbar” så var de inte alls söta, bara väldigt, väldigt små…

Vid foten av rådhuset fick jag syn på något långt märkligare och intressantare än både ost och jordgubbar.
En bildhuggare stod böjd över ett stort stycke sandsten (jag vet inte om det verkligen var sandsten men jag inbillar mig att det är lättare att skulptera i sandsten, och dessutom blev det så skön allitration) och hade just påbörjat sitt konstverk som såg ut att bli en svensk imitation av de amerikanska presidenterna uppe i bergen ni vet.

En bit bort stod många människor och betraktade och fotograferade fler konstnärliga inslag i gatubilden.
En man hade samlat ihop kartonger och annat skräp och skapat sig en märklig huvudbonad som han balanserade på skulten. “Hatten” täckte hela ansiktet och hade bara ett litet kikhål för ena ögat. När jag gick förbi höll mannen under hatten just på att tejpa fast sig vid en lyktstolpe.

En bit från honom stod en mycket allvarlig äldre japansk herre och utförde en väldigt långsam dans, med två grisfötter i händerna.

Och som om det inte vore nog med konstigheter; ytterligare en bit bort stod en kvinna i 18-årsåldern och filmade sig själv med sin mobil.
Eller var det verkligen ett inslag i kulturfenomenet? Jag blir lite osäker nu…

Lidköping har norra Europas största torg. Handlarna behöver inte direkt trängas på onsdagar och lördagar.

Efter en tur med lien (plånboken) har jag skördat (köpt) sex plantor vita penséer, ett par överdragsbyxor till lilla Svalan (oh, vilken duktig förälder jag är…) och sex par trosor till mig.
120 kr in alles.

Idag kan jag inte komma på någonting jag skulle behöva köpa på torget.

Jag fyndade 18 penséer för 80 kr i lördags. De står fortfarande och väntar på plantering i sina små krukor. Blommorna är mörkmörklila, nästan svarta.
Kanske skulle det vara snyggt att blanda upp dem med lite vitt…

Det är sol-och-vårigt ute, i alla fall om man sitter inne och tittar ut.
Idag ville jag inte nöja mig med att sitta inne och titta ut. Jag begav mig ut i vädret, till torget. Det enda som lyckades förföra mig var två långärmade toppar och en luvtröja till lilla Svalan. 100 kr.

Sen var det jobbigt att gå tillbaka till jobbet. Inte för att solen lockar mig med vårtankar och vill få mig att stanna kvar utomhus, utan för att det är så in i bängen svinkallt ute. Och med händerna fulla av kassar kan jag inte stoppa ner dem i jackfickorna, och vantarna har jag glömt hemma. Jobbigt kallt alltså!
Nu värker mina stackars fingrar under upptiningsfasen.

Men de duger till att blogga med i alla fall, och det är huvudsaken!

Kom just tillbaka med tre par trosor till lilla Svalan och ett hårband, också till henne.

Och UTAN kexchoklad till mig. Jag blev akutsugen på just kexchoklad när jag gick förbi gottishörnan, men jag besinnade mig och tog en trisslott istället.

Här på jobbet låg dessutom fyra körsbärstomater och väntade på mig och det är minst lika gott som godis.

Först spagetti och köttfärssås (Förundersökningsledarens goda från igår) och sedan en sväng i vintermodden på torget.

Idag är jag på jakt efter trosor till lilla Svalan. Även om hon inte går upp i vikt så växer hon.

Förra onsdagen struntade jag i att gå fram till torget och sedan blev jag så gramse på mig själv för det var ju något jag ämnade köpa och så fick jag vänta en hel vecka till nästa torgdag.

Idag är det onsdag och torgdag igen.

Jag kan inte för mitt liv komma ihåg vad det var som var så viktigt att inhandla.

Jag har till och med varit framme på torget och kika på alla stånd (!) ifall minnet eventuellt skulle klarna, men det hjälpte inte. Jag är tomhänt tillbakakommen.

Hur mycket ska vi sätta på att jag kommer få en minnesblixt i morgon och vara lika arg på mig själv en vecka till?

Idag var jag på jakt efter en vit amaryllis. Jag köpte en med två stänglar i lördags för 40 kr och tyckte att det väl inte borde vara så svårt att göra om samma bedrift idag.

Jag hade fel.

Idag säljes endast enstänglade, röda amaryllisar.

Istället köpte jag fyra par blåa kalsonger. Inte riktigt samma sak kan man tycka…

Jag hann nästan förrätta alla mina inköp.

Först blev det svarta fårskinnshandskar till Förundersökningsledaren. De kostade 249 kr men jag hade bara 247 så jag prutade lite!

Skjortinköpet var näst viktigast så jag flåsade in på Lindex och letade upp en vanlig vit skjorta för 149 kr som jag raskt provade och köpte. Den glipade lite över bysten men det är ju bara sexigt. När jag sjunger på begravningen kan jag ju ha en kofta över. Eller nåt.

Sen var plånboken tom och istället för att slösa onödig tid på att gå och ta ut pengar i automaten gick jag till Apoteket och köpte läppcerat till lilla Svalan som har jättetorra läppar. Hon drar i skinnflikarna och blöder nästan alltid lite. Nu ska jag lägga ceratet i hennes ficka så att hon kan smörja så ofta som möjligt.
Huvudsyftet med besöket på Apoteket var annars att ta ut pengar, för det kan man nämligen göra där, om man köper nåt.

Men fräscha hundralappar i plånboken klev jag så ut på torget igen och där köpte jag ett par beige handskar till lilla Svalan för 40 kr och fyra par sockar till Guldgossen för 40 kr. Jag köpte likadana sockar så behöver man inte slänga ett helt par när det går hål i den ena. Smart va!

Vid ett annat stånd hittade jag mina favorittrosor och köpte två par för 50 kr.

Sedan återstod bara byxor till lilla Svalan. Jag styrde stegen mot Second Hand för att se om de hade några bra jeans. På vägen blev jag stoppad av en äldre dam som ropade åt mitt håll:
-Snälla do, kan do öppna dörr till konditori.
Damen gick lite knaggligt och sköt en rullator framför sig.
Inte kan man svara “nej, jag vill hinna köpa byxor till min dotter istället” så jag gick och öppnade dörren och hjälpte damen upp för trappan och över tröskeln med den krånglande rullatorn. Hon var så översvallande tacksam att det nästan kändes värt de missade byxorna.

Idag är det ju onsdag. Då skulle man kunnat gå fram till torget och köpt sockar till Guldgossen som lyckats slita hål på nästan alla sina.

Men de fina änglarna jag skrev om tidigare förvandlades snabbt till snöblask och snöblask och torgstrosning är ingen bra kombination.

Jag for istället till Willys och livsmedelshandlade på lunchen. Jag räknade med att få vara ganska ensam i butiken. Jag menar, vilka är egentligen och handlar en onsdag lunch.

Ganska många visade det sig.
Hrmpf!

Det var kallt ute. Något smått, smått, smått och vått, vått, vått landade oupphörligt i mitt ansikte, hår och på mina händer.
Jag skyndade över torget och lät blicken snabbsvepa över de olika blomsterhandlarna. Tre eller fyra fanns det där, uppblandade med väskförsäljaren, klockbatteribytaren, popcornsståndet (har jag aldrig sett förrut. Han sålde brända mandlar också.), osten och fisken, kökstillbehören, gardintygerna och alla kläder.

Men det fanns inga orkidéer. Det var bara lysande cyklamen och dova gravdekorationer överallt.

Jag gick en liten promenad till Hemköp istället. Hittade som av en händelse en vitlöksbaguett (testar en ny stavning idag).

På väg tillbaka till jobbet passerade jag torget igen, fast från ett annat håll, och upptäckte då att skrik-och-gap-mannen (hans rop hörs eka över norra Europas största torg varje onsdag och lördag: “Alla blommor tjugo kronor”) sålde några orkidéer.
Jag lyckades hitta en förskrämd, halvt ihjälfrusen vit orkidé med rosa stråk för ynka 35 kr så den fick följa med mig tillbaka till jobbet tillsammans med baguetterna.

Idag blir det nog en orkidé. Jag har en tom kruka hemma.

Hoppas inte Förundersökningsledaren hinner läsa det här innan jag handlar.
Kanske bäst att stänga av mobilen!

Jag har köpt tre par byxor och tre par strumpor till Lilla Svalan. Hon rakar ju i höjden så och nu har hon mest byxor som flaggar på halv stång. Jag köpte ett par svarta tunna, ett par svarta myxbyxor med rosa detaljer och ett par helrosa utsvängda mysbyxor. Tillsammans med sockarna gick kalaset på 150 kr, som hittat!

Jag hittade också en gammal kollega som jag inte träffat sedan hon slutade hos oss. Hon har varit med Rosa bussarna i Sydamerika och jobbat som kock där. Nu berättade hon att hon läser till ekolog. Passar henne perfekt! Jag blev så glad av att se henne igen för hon är en härligt människa!

Shopoholickollegan visar upp sitt fynd för mig när jag kommer tillbaka till jobbet. Hon ska jobba upp en lite intelligentare look och har köpt en bok. Den heter “En shopoholics bekännelser”.

Höll på att glömma! Det är ju torgdag idag. Jag kan absolut inte komma på någonting som jag skulle behöva köpa men jag ska ändå dit och titta lite. Kanske lilla Svalan skulle må bra av ett par nya svarta eller röda sockar. Det bor så mycket rosa i hennes strumplåda nu…

Precis när lunchen börjar öppnar sig himlen (det gör den i och för sig inte. Sällan är den väl mer sluten än när det regnar.) och regnet öser ner. Inte så kul när man ska gå till torgen och fynda.

Jag kommer på att det är rätt kul ändå. I alla fall med tanke på vilken dödssynd jag begick när jag och… äsch, när maken planterade magnolian. Jag glömde nämligen att vattna.

Egentligen kanske jag som kristen inte borde slänga mig med uttryck som ”dödssynd”. Efter lite letande i Bibeln har jag kommit fram till att den enda oförlåtbara synden är när man bedrövar Anden. Vad det innebär har jag inte lyckats läsa mig till. Någon har sagt att det innebär ett grovt förhärdat hjärta, men jag lämnar frågan obesvarad så länge.

Ordet ”dödssynd” är ändå gångbart i litterära sammanhang. Utebliven vattning vid nyplantering är nog ingen synd, men kan i alla fall innebära döden för den försummade plantan.

På min lunch är det Gud själv som försörjer både plantor och människor med vatten, och det rejält.

Själv försörjer jag mig med allergimedicin till Guldgossen och lunch till mig själv. Det sistnämnda blir två källarfrallor från Rådhusbageriet, som varken kan prestera chiabatta eller något grovt bröd. På brödet kommer jag lägga en fin curryröra med kräftor och aprikoser som jag köper i ett stånd på torget. Hade jag haft en aning om vad dyrt det är med röra från torget hade jag avstått det inköpet. För en liten ask med två skedar röra betalar jag 29 kronor. Hade jag kunnat med hade jag sagt “Tack, men nej tack!”
Nu är jag inte på det humöret i dag.
I stället muntrar jag upp mig med två fina orkidéer som ska få ersätta ett par överblommade pelargoner i vardagsrumsfönstret.
Till helgen blir det ett antal födelsedagskalas (tre) och jag hoppas att gästerna blir så bedårade av mina fina orkidéer att de glömmer lägga märke till att jag kanske inte har hunnit städa.
Orkidéerna har vit botten och mörklila fläckar. Mycket läckert.
De var billiga också! 75 kr/st.

Ett riktigt torgfynd!

Torgdag!

Jag är på jakt efter två orkidéer till mitt vardagsrumsfönster.
Istället kommer jag tillbaka med en 8 meter lång pappersrulle med presentpapper och en väldigt många meter lång rulle presentsnöre.

Och två trosor.

Jag glömde att det var torgdag idag. Jag var ändå framme på stan, gick till apoteket, men såg inte all torghandel och hörde inte de hesa blomförsäljarnas enerverande utrop : -Alla växter, 20 kronor!

Och jag som faktiskt hade behövt köpa nya sockar till dottern! Nu måste jag vänta till nästa vecka.

Kom fem minuter för sent från lunchrasten. Jag gillar inte att kommar försent. Framför allt inte till jobbet.

Men nu var det så att jag faktiskt tillbringade tiden med att spendera de pengar jag tidigare tjänat, på jobbet och det måste ju va okej. Det är ju inte lönt att bara jobba och dra in stålars om man inte hinner göra av med dem också.

Som vanligt så har jag onsdagsfyndat. Köpte en T-shirt till sonen i den rätta blåa färgen och med texten “Heja Sverige”, för 20 kr. Hittade också mörkblå badshorts med vitt mönster för 40 kr. Grabben har bara ett par och det blir alldeles för lite under en hel båtsäsong. Till dottern hittade jag jättefina vita ballerinaskor med skarprosa detaljer för 50 kr och jag “fick” ett par röda, långskaftade gummistövlar med läcker snörning för samma pris. Etwas für alle! (Jag kan inte skriva vad jag köpte till maken, ifall han läser…)

Okej, det kanske inte är det värsta som kan hända, inte ens det näst värsta, men det är i alla fall inte särskilt kul!

Jag har glömt plånboken hemma – och det är TORGDAG!