Nu fick vår produktionschef ett mail från de som var här på kundbesök på förmiddagen. Längst ner i mailet stod det:
PS. Hälsa Kulla-Gulla!
Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
Nu fick vår produktionschef ett mail från de som var här på kundbesök på förmiddagen. Längst ner i mailet stod det:
PS. Hälsa Kulla-Gulla!
På fikarasten fick vi inte tillträde till fikarummet. Där inne satt två nya kunder och pratade med vår produktionschef och en av oss call-girls.
Eftersom jag inte trånade efter kaffekokaren och förutseende nog lagt min fikabanan på skrivbordet så gick det ingen nöd på mig.
Jag la upp fötterna på skrivbordet och med bananen i högsta hugg ägnade jag en kvart åt Kulla-Gulla.
Man kan tycka att det är lite fånigt att läsa Kulla-Gullaböckerna vid min ålder (37) (i alla fall snart) men det bryr jag mig inte om. De bereder mig nöje, so what!
Försjunken i Gunilla Beatrize Fredrike Sylvesters (är författaren månne inspirerad av Pippis alla namn) öden och äventyr uppmärksammade jag inte varningssignalerna inne ifrån fikarummet. Rätt som det var for dörren upp och ut klevade kunderna med raska tag.
De stannade upp när de kom fram till mitt skrivbord. Stirrade lite på mina upplagda ben.
-Här jobbas det hårt ser jag!
Sedan såg de boken.
-Kulla-Gulla. Kolla, hon läser Kulla-Gulla!
Nu är jag inte längre så säker på att jag inte bryr mig om att det är fånigt att läsa barnböcker, på arbetstid, inför kunder (eller före detta kunder i värsta fall).
Kom efter en smidig dagis- och skollämning, lite extra tidigt till jobbet och ägnade först en halv minut åt att fundera på om jag ska blogga eller läsa lite Kulla-Gulla.
Eftersom jag är en snabb skribent som oftast skriver utan att tänka så hinner jag nog med både och.
Jag blev bjuden på gårdagens lunch på Delicious av min Italien-syster.
Tack!
Maten var helt okej. Jag gav inga stående ovationer men det var vällagat och smakrikt och för att bara var lunch så var det klart godkänt. Inredningen bockar och bugar jag dock för. Så läckert!
Ska ni äta i Lidköping så välj Delicious. De serverar både lunch, middag och smårätter. Man kan sitta i den coola loungen (alltså, varför ska det vara en massa engelska låneord överallt, jag är ju kass på att stava) och småprata och käka lite tapas-grejjer.
På sommaren är läget fantastiskt med en stor uteservering mot Vänerstranden med Kinne-Kulle, det blommande berget, i fonden.
På lunchbuffén igår stod stekt Uerfilé med räk- och kantarellpytt som serverades med gräslökssås. Man kunde också välja lökstekt fläskytterfilé med svartvinbärssås. Jag höll mig dock till fisken. Naturligtvis var det potatis till och ett lagom salladsbord. Deras egna bröd är en riktig höjdare, ganska salt och bakat med färska örter av något slag.
Här är deras hemsida:
Jaha, nu har jag skrivit för länge. Det bidde ingen Kulla-Gulla. Men klockan tio har vi fikarast. Då ska jag knäcka en banan och sätta mig med boken.