Det är väl typiskt att man glömmer kameran när man skulle vilja använda den som allra mest.
Ikväll var vi på avslutning för Royal Rangers där sonen varit med några terminer. Det är som scouterna ungefär, men med kristen anknytning också. Naturligtvis glömde vi att ta med oss kameran. Det hade varit så kul att få med sig några kort hem när sonen var med och sjöng eller när han stod med sin grupp och de visade upp en fullskalig kille i papier maché som de gjort under terminen.
När avslutningen nästan var slut blev sonen och en kille till i samma ålder uppkallade på nytt och fick motta varsin Bibel. Det var en jättefin mörkblå, stor Bibel, läderinbunden och med silverfärgade bladkanter. Sonen tackade i hand och stolta föräldrar var nära till tårarna…
…men långt från kameran som låg hemma och inte på något sätt kunde fullgöra sin plikt om förevigande av viktiga ögonblick av livet.
Det blev en bild ni aldrig får se. Tyvärr inte vi heller. Men det finns bilder i kameran nu som jag gärna skulle vilja visa er annars. På lapptäcke bland annat. Vi väntar fortfarande på hårddisken som skulle levereras omgående enligt Miscos hemsida. Omgående har hittills betytt två veckor. Misco lider av en annorlunda tidsuppfattning, fast jag tror nog att vi lider mer än de. Innan Misco får tummen ur kommer jag inte lyckas få in några bilder på bloggen heller.
Men den som väntar på nåt gott… kan nog förvänta sig ketchupsydromet.
