De gillade den, ugnspannkakan. Det var otippat.
Till och med sonen, som brukar påpeka att skolans pannkakor minsann är mycket godare än mina, tyckte att det var gott. Han protesterade inte ens så vådligt när han fick en portion till.
Dottern var översvallande. Det var det bästa hon ätit. Hon vill äta ugnspannkaka när vi är ute med båten i sommar. Hon vill bara äta ugnspannkaka resten av sitt liv. Jag borde ge receptet till dagis så att de kan laga lika god mat som jag. Och så vidare…
Det är underbart med barn som äter och sedan är glada och orkar leka i flera timmar! Och det bästa som finns är när de berömmer och proppar i sig av MIN mat! (-: Kram Helena
Men vad HÄRLIGT att bli så uppskattad. Och du – hiva ut receptet HÄR vetja. Rädda mig som har total matlagningstorka i skallen. Eller är det ett hemligt familjerecept?
Jag blev jätteglad för det du sa om mina gravida änglar. Tack! 🙂
Kram, Rana