Zäta

Det bidde inget hoppat, inte än i alla fall. Jag fastnade i en jättemysig blogg. Kolla själva om ni vill och kan.

http://vackeribrunt.blogspot.com/

Här har jag tillbringat “hela förmiddagen”. Blev bland annat inspirerad av hennes fina dagiskassar som jag kanske, någon gång i framtiden, kommer sy.
Hmmm… dottern slutar dagis till sommaren. Kommer jag hinna innan dess? Inte troligt!

Igår blev det bara ett enda inlägg. Jag upplever just nu en aning idétorka på bloggfronten. Kanske en liten tidsbrist också.

Jag tror jag ska göra en liten bloggrunda för att inhämta inspiration. Det brukar ge utdelning.

Kommer ni ihåg låten Club-hopper? “I´m a club-hopper, yes I am.”

I dag ska jag tralla lite på uppföljaren. “I´m a blogg-hopper, yes I am.”

Nu har jag börjat på mitt största smyckesprojekt hittills.

En vännina har bett mig hjälpa henne göra halsband, armband och örhängen till ett bröllop hon ska gå på. Bröllopet är den 14de juni så jag har ganska gott om tid på mig.
Vänninan har köpt pärlor och tillbehör på Slöjddetaljer i Skara och jag har kompletterat lite med pärlor från mina egna gömmor.

Det är så roligt! Jag är så glad!

Jag har lagt upp allt och planerat ordningsföljd och vad som blir vad, på soffbordet i vardagsrummet och jag har strängeligen förmanat barn och make om att inte gå i närheten, med risk för explosion. (Av mig.)

Igår blev det lite cykling istället för det inställda Friskis och Svettispasset.
Först cyklade jag och barnen till väninnan som fick hjälp med att bygga ett altantak. Hon bjöd sina byggare, deras fruar och barn, på pizza. Nice!
Sedan stannade vi där ett tag och maken jobbade duktigt medan jag mest arbetade med munnen (alltså pratade(!)). Barnen lekte ute och inne och solen sken och allt var frid och fröjd.

Fram på kvällen fick sonen problem med pollenallergin. Vår allergimedicin tog slut på söndagskvällen och jag köpte ny på måndag lunch men kom inte ihåg att ge honom någon tablett när vi kom hem efter skolan/jobbet/dagis.
Jag cyklade hem med sonen, såg till att han fick sin medicin, och cyklade sen tillbaka till vänninan igen där jag med stort besvär lyckades få med mig en citronsur dotter hem. Hon ville mycket hellre vara kvar och leka med de andra barnen.
För att verkligen protestera gallskrek hon hela vägen hem. Jag befarade hela tiden att det skulle komma människor utrusande från husen och börja anklaga mig för barnmisshandel.
Förmodligen skämdes i alla fall dottern en liten, liten aning för hon tystnade varje gång vi mötte någon annan cyklist eller vandrare.

Ja, det blev i alla fall fyra små cykelturer för min del igår kväll.
I dag hoppas jag att jag ska hinna cykla fram på stan när det är dags för Tillväxtgruppsledarträffen. Helst skulle jag vilja hinna städa lite i kyrkan innan men med tanke på vårsoarén kanske jag inte ska hoppas för mycket.