Det luktar jäst säd i Lidköping. Bönderna har varit i stan och lastat av sina dyrbara guldkorn. En tillräcklig mängd har dock hamnat på gatorna. Tillräckligt för att ruttna i regnet.
Men stadens sparvar är glada. De passar på att kalasa vid de uppdukade bufféborden. De lägger på sig inför vintern. Rutten säd är inget som ratas av en hungrig sparv. I flockar fladdrar de kring med allt tyngre kroppar. Inbillar jag mig eller är de lite glada i hatten? De trotsar farorna från bilar och motorcyklister och gör vad som helst för att få i sig ett korn till, ett korn till.
Det luktar höst. Det ser ut som höst. Är det höst?