Igår kom Förundersökningsledaren hem. Han hade aviserat sin ankomst till tidigast åtta (på kvällen). Snarare nio då, tänkte jag.
För att välkomna min make planerade jag att göra klart rabatten, ja, kanske inte hela, men ner med syrenhortensian och den lilla buskrosen i alla fall.
Och sen skulle jag städa huset, i alla fall dammsuga och plocka undan.
Och kanske, kanske skulle jag hinna baka en äppelpaj också.
Guldgossen hade egna storslagna planer på välkomstfest. Vi skulle göra chokladpudding, för det tycker han om (Guldgossen alltså) och ställa mitt på bordet så att det skulle vara det första Förundersökningsledaren såg när han kom hem. Och just när han klev in genom dörren skulle Guldgossen spela “Spanien” på blockflöjten.
Jag tyckte nog att Guldgossens idé lät minst lika bra som min.
Så här blev det:
Barnen och jag kom hem från jobb och skola. Vi åt middag. Jag förhörde Guldgossen på veckans ord. Lilla Svalan dammade och Guldgossen dammsög. Sedan gick vi ut och planterade hortensian. Jag fick gräva lite djupare och stötte på lera och fick gräva mer, och fylla på med stenkross, men till slut var den på plats, med barnas hjälp.
Sen kom Förundersökningsledare, redan före sju.
Aj aj… då bidde det ingen chokladpudding med symfoni till? Eller gjorde ni det kanske tillsammans? 🙂
Men att ha den store hövdingen hemma överväger väl allt, eller hur? 😉