Det kunde ha varit värre. Men det var inte direkt kul heller.
När Förundersökningsledaren kom hem med Guldgossen drog jag en suck av lättnad över att de i alla fall inte åkt direkt till akuten och att det sålunda inte var såååå farligt.
Guldgossen blödde ymnigt från överläppen och jag satte honom i mitt knä och tröstade medan Förundersökningsledaren rotade efter något i frysen att kyla med. Efter lite förhör och underökning visade det sig att Guldgossen krockat med en annan kille i en hoppborg på kalaset och förmodligen bitit sig själv i överläppen. Den var nästan helt genombiten och det var sår både på ut- och insidan. På insidan var det djupast.
Jag la Guldgossen i soffan och fortsatte att kyla medan jag ringde jouren. Telefonkö på 26 minuter!
Jag får fortsätta skriva en annan gång för nu ropar lilla Svalan att badkaret är fullt och vi ska bada bubbelbad.
Här kommer fortsättningen:
Jo, det var ju telefonkö i en halvtimma och det var rätt irriterande eftersom Guldgossen blödde och grät. Han tyckte också att ena framtanden var lös och tandskador ska man definitivt vara uppmärksam på.
Jag placerade Guldgossen i soffan och fortsatte lyssna på kösvarsmeddelandet. Bland annat fick jag höra att på helgerna finns det tillgång till jourtandläkare mellan 9-11. Nu var klockan halv tolv. Typiskt! I fortsättningen ska jag se till att vår familj bara skadar sig mellan 9-11 om det är helg, eller möjligtvis strax före klockan nio.
Vi hade köplats nr 14 från början. Sedan blev det nr 6. Då tappade jag greppet om fryspåsen Förundersökningsledaren gett mig, inlindad i en handduk, och ut på golvet trillar en frysen falukorv!
-Det är en falukorv här! Jag blir full i skratt och till och med Guldgossen drar på den uppsvullna läppen. Förundersökningsledaren hade inte hittat nåt bättre och eftersom vi ändå skulle äta falukorv till lunch så var det den som låg närmast till.
Efter en halvtimma kommer vi äntligen fram till sjukvårdsrådgivningen. Jag brukar tycka att de är bra att prata med när man har någon fråga och när skadan inte är värre än att man tror att man själv klarar av den. Den här gången ville jag ju bara ha tag i en jourtandläkare och få åka in till den vanliga jouren så att de fick se över bettet i läppen. Jag kände absolut inget behov av att prata med någon.
Närmaste jourtandläkare fanns tillgänglig i Göteborg. Jag kände på Guldgossens tänder och de var inte så fastligt lösa så vi struntade i tandläkaren så länge. Sköterskan som svarade letade länge i sin dator för att ta reda på vad man gjorde med läppskador och det tog ett tag innan jag lyckades övertyga henne om att vi skulle få åka till jouren.
På jouren träffade vi en bra sjuksköterska som tvättade rent och undersökte såret. Jag fick med mig koksaltlösning hem och fick rådet att smörja med vaselin för att hålla läppen smidig under läkningen. Hon berättade att man inte brukar sy i läpparna för de läker sig själva, men gav oss bestämda order om att kontakta Folktandvården för röntgen.
Guldgossen hade svårt att prata ordenligt eftersom han inte kan sätta ihop läpparna.
-Kakka, kan du konna! säger han när han vill ha hjälp.
Nu är det bara att hoppas på god läkning!
