Hos tandläkaren konstaterades det att den av Guldgossens framtänder som ser mest normal ut är något mobil. Det betyder att den är lite lös.
Förhoppningsvis fastnar den av sig själv och förhoppningsvis överlever den. Både framtänderna lever än så länge men jag måste ha koll på om någon av dem svartnar eller om det uppstår en blåsa i tandköttet över tanden som i så fall tyder på infektion.
Jag kan redan det där eftersom lilla Svalan redan varit med om en sådan resa.
Jag fick också komma in till vårdcentralen för infektionen i läppen och Guldgossen har fått penicillin. Jag ska hjälpa läkeprocessen på vägen genom att klämma ut så mycket var som möjligt morgon och kväll och närhelst jag kommer åt.
Det är ju tur att jag är en så hårdhudad och okänslig mamma!
Annars fick jag faktiskt lite ont i magen av sympati ikväll när jag torterat Guldgossen ett tag och försökt klämma var ur den svullna läppen. Jag berättade för honom att jag tyckte så synd om honom att jag fick ont i magen, och då började han gråta för han ville inte att jag skulle ha ont i magen!
Det är verkligen en Guldgosse jag har fått som son!
*
Så här såg han ut när läppen var nybiten. Nu ser det värre ut.
