Guldgossen har fotvårtor. Han har antagligen blivit smittad i duscharna i skolan. Det är många elever som har vårtor nu.
Jag sköter behandlingen med vårtmedel, filning, dyra små plåster, tvätt och andra plågsamma metoder som får Förundersökningsledaren att mumla om misshandel och Guldgossen att skrika och vrida sig som en mask under mina försök att reducera vårtorna med pincett.
Efter varje behandling, medan Guldgossen pustar ut och övriga familjen plockar av sig hörselskydden, går jag och tvättar händerna noga, oftast med handsprit.
Vårtor är nämligen väldigt smittsamt och jag vill inte bli drabbad.
Jag trodde jag hade läget under kontroll. Jag trodde jag var tillräckligt grundlig i min tvagning. Jag trodde inte att det skulle kunna hända.
Men för några dagar sedan, när jag som vanligt gjorde en snabb översyn av lilla fejjan, upptäckte jag till min stora förskräckelse en vårta.
I ansiktet.
På näsan!
Och den växer!
