Lilla Svalan ringde mig igår från förskolan:

-Hej mamma! Kan jag följa med Y hem och leka idag.
-Ja, det går bra. Är det hon som bor bredvid H ungefär?
-Jag vet inte, vänta så ska jag fråga.

Och så hör jag:
-Y! Vet du var du bor?

Det klart att Y vet var hon bor. Och lilla Svalan visste också var Y bodde. Det är bara jag som inte har koll.
Jag har så dålig koll.
Jag blandar ihop barnen i lilla Svalans klass och kommer inte ihåg vad de heter eller var de bor. Jag börjar bli gammal och det är ju som bekant svårt att lära gamla hundar att sitta.

Jag är glömsk också.

När jag skulle hämta lilla Svalan hos Y på väg hem från jobbet glömde jag bort henne. Jag körde raka vägen hem och var på väg in på vår uppfart när jag kom på att hon saknades. Anledningen till att jag alls kom ihåg henne var att det lyste så hemtrevligt i fönstren där hemma och jag gjorde mig en bild av hur Förundersökningsledaren och Guldgossen stod i köket och förberedde middagen. Så upptäckte jag att lilla Svalan inte fanns med i bilden och vände och for för att hämta henne.

Det är inte första gången, heller…