Idag snöade det på morgonen. Samtidigt är det mildväder vilket ger effekten att det ligger en härlig kramsnö och bara väntar på alla skolbarn.
Mina skolbarn brydde sig dock inte vidare värst om snön när jag väckte dem i morses och informerade om dess existens. De ville bara ligga kvar i sina sängar och njuta av värmen mellan lakanen.
Lilla Svalan var så jättetrött att hon grät när jag lämnade henne på skolan. Hon klamrade sig fast vid mig och fröken fick nästan slita bort henne när de skulle gå till frukosten.
Det var länge sedan jag var med om ett så hjärtskärande avsked senast och jag blev nästan lite svettig. Jag är tacksam för den pedagogiska utbildning som personalen har och som inte tillåter dem några ojande och vojande.
Nu sitter jag på jobbet och ser snön smälta bort. Jag tror inte mina barn hunnit vara ute på rast och fått njuta av snön än.
