Jag är fortfarande trött, även om det inte är lika lôet som igår.
Igår kväll gick jag och la mig tidigt. Samtidigt som barnen till och med. I samma säng faktiskt…
Jag läste Pelle Svanslös för mina telningar en bra stund innan jag beodrade full släckning och sedan slocknade jag snabbt själv också, med ett varmt barn på varje sida.
När Förundersökningsledaren kom för att lägga sig lite senare (eller ganska mycket senare eftersom han lagat torktumlaren under kvällen) möttes han av sinnebilden av lycka där nästan hela familjen låg hopkurad i dubbelsängen.
Den del av familjen som han själv utgjorde fick dock inte plats så han var tvungen att portionera ut barnen till sina respektive sängar, och även fösa över mig på min egen sida innan han äntligen själv kunde ta plats mellan lakanen.
