I går morses dukade vi upp frukosten i uterummet. Jag stod i köket och hällde upp tevatten när jag hörde lilla Svalans upphetsade stämma:
-En älg, det är en älg!
Jag skulle just till att förmana min lilla älskling om det där med aprilskämt som inte funkar den 19de, när jag tittade ut genom fönstret och fick se en nästan fullvuxen fjolårskalv jogga förbi på cykelvägen bakom vår tomt.
Märkligt!
Satan va häftigt!
Det är skräckblandad förtjusning med älgar! Våra vänner som för övrigt bara bor 3 parallell-gator bort, med baksidan mot skogen, har haft besök av älgar ett par gånger förra vintern. Små-läskigt!
Tack för din gulliga kommentar förresten!!
Kul med sådana påhälsningar – när man är på behörigt avstånd.