Jag hann sy klart lapptäcket i tid för att ge det till Förundersökningsledarens systerbarn efter barnvälsignelsen idag. De sista stygnen gjorde jag under predikan.
Det blir snyggare att handsy kantsömmen på baksidan. Jag måste komma ihåg det till nästa täcke. Även om det går hundra gånger snabbare att sy på maskin så blir det inte alls lika snyggt och inte fäster det överallt heller. Särskilt inte när man har tagit till en för smal kantremsa (4 cm är alltså för smalt om man ska sy fast den med maskin).
Klockan ett i natt orkade jag inte sy mer utan gick och la mig. Sen har jag handsytt det som behövdes för brinnande livet. Jag sydde i bilen på väg ner till Göteborg och när vi kom fram var det inte så mycket kvar, frustrerande lite till och med.
När Förundersökningsledaren och jag spelat och sjungit och barnvälsningelseakten var över lämnade jag gudstjänstlokalen och smög ut till bilen och hämtade lapptäcket och sedan satt jag på kyrktorget och lyssnade på predikan och sydde klart.
Jag blev jätteglad över att jag hann klart. Jag hade bett till Jesus att Han skulle hjälpa mig hinna klart. Och även om Han faktiskt gjorde det tror jag samtidigt att Han gärna ser att jag har en något bättre framförhållning nästa gång jag ger mig på ett projekt med en deadline, även om det som nu bara är jag själv som satt upp mina gränser.
Ett bönesvar till fick jag när jag satt vid symaskinen igår kväll.
Jag har sytt quiltningen med röd tråd eftersom täcket går i blått, rött och vitt. Kantbården är framförallt blå och då är det snyggt med den avvikande röda tråden.
När jag nästan var klar upptäckte jag att jag hade för lite röd sytråd. Den skulle inte räcka, och det är inte lätt att skaffa mer tråd klockan elva en lördagskväll.
Så jag bad en kort bön (kort för att jag inte hade så mycket tid och för att Jesus inte bryr sig om huruvida man lägger ut texten eller inte) om att tråden skulle räcka, och tänk – den räckte precis!
Och täcket blev bra. Jag ska visa bilder senare, någon dag när jag hinner sätta mig lite med Picasa (det smidiga bildbehandlingsprogrammet). Baksidan blev inte vrålsnygg eftersom jag blandade maskinsöm och handsöm för kantbandet men för övrigt är det godkänt. Och mottagarens ömma moder verkade uppskatta det också och gav mig en go kram.
