Nu måste jag gå och lägga mig. Jag är vråltrött och veckan som kommer kommer inte vara nådig mot de trötta.
Förundersökningsledaren är borta måndag och torsdag kväll. Samtidigt har han utlyst “operation vårstädning” av huset (smart kille, eller hur!).
På lördag har vi efterlängtade gäster. Jag har inte tänkt ut all mat än. Det står mellan buffé eller kyckling eller bakpotatis. Efterrätten har jag i alla fall redan gjort. Jag är rädd att mitt “jag-vill-så-gärna-imponera-och-göra-mig-till” kommer segra över mitt mer förnuftiga “jag-bjuder-på-något-som-tar-lagom-lång-tid-att-förbereda”. Tack och lov att Förundersökningsledaren inte har några som helst påfågelsdrag utan kan hålla mig nere på jorden när det gäller att upprätta menyer.
På jobbet blir det också en tuff vecka. Vi ska ha en veckotävling med olika delmål. Jag gillar att tävla och det gör alla på jobbet tror jag. Belöningen är en ledig klämdag, om vi klarar tävlingen vill säga.
Jag håller på att bli förkyld och lilla Svalan hade 37.7 grader i kväll. Det är i och för sig ingen fara för det är ju normalt med lite högre temperatur på kvällen, men parat med snuva och halsont så bådar det inte gott. Jag har redan förvarnat Förundersökningsledaren om att det är han som får bli hemma om någon är sjuk i veckan. Det var jag som var hemma förra veckan så nu är det hans tur. Jag vet att han inte kan vara från jobbet eftersom de har förtvivlat mycket att göra, men det kan ju egentligen inte jag heller.
Och så är det för de flesta har jag märkt. De som har jobb har mer än de önskar och de som inte har jobb – har inte jobb… Det blev inte så där överdrivet fyndigt men ni fattar vad jag menar hoppas jag.
Nä, nu skulle ju jag går och lägga mig.
På tal om jobb så kommer jag fortfarande ihåg att jag lovat berätta om när jag gjorde bort mig på arbetsförmedlingen, men det får bli en annan gång.
