Idag har jag sovit riktigt länge. Förundersökningsledaren och lilla Svalan sover fortfarande medan Guldgossen vaknade någon gång före åtta.
Ja, jag har varit lite småvaken förut, varit uppe på toa och tittat på klockan några gånger men det är inte förrän nu, halv tio, som jag vaknat till på riktigt.
Så fort det blir helg försöker min kropp förskjuta dygnet. Jag är vaken senare på kvällarna och sover längre på mornarna. Och när det som nu är långhelg så hinner jag skjuta ganska mycket. Jag släckte inte lampan förrän vid ett och sover fyra timmar längre (obs, inte MER) än mina vanliga vardagsmornar.
Är detta ett tecken på att jag egentligen inte är skapad för den dygnsrytm samhället har tvingat in mig i? Eller är det bara en fingervisnig om att vi går mot sommar så att kvällarna blir ljusare och det är mer lockande att vara vaken sent? Men det är ju också ljusare på mornarna vilket i så fall borde innebära att jag skulle vakna tidigt för att kunna utnyttja de ljusa timmarna för vakenhet.
Tänk om människan vore funtad så att sömnkontot inte bara var ett dygn långt utan ett helt år. Då skulle vi kunna sova när det var mörkt och arbeta och leva när det var ljust. Alltså mycket sömn på vinter och lite på sommaren. Sova mellan 16 och nio när det är som mörkast och bara någon liten timma runt midsommar. Hela samhällsstrukturen skulle behöva göras om med arbetstider, affärernas öppettider, programtablåerna för TV… Och det skulle kanske fungera om det bara fanns Sverige i hela världen. Men vi måste ju anpassa oss i alla fall någorlunda efter omvärlden. Det skulle inte fungera med säg fyra timmars arbetsdag under den mörka årstiden och 16 timmar på sommaren.
Nej, det är nog bäst som det är nu. Och nu är det bäst att jag kliver av toaletten där jag suttit och skrivit det här inlägget och lämnar plats för nya, nyvakna besökare.
