Jag har läst boken “Strändernas Musik” av Pat Conroy.
En kort “så-här-tycker-jag”:
Innehållsmässigt var det inte så mycket att hänga i julgranen. Det händer i princip ingenting i boken. Handlingen bärs stapplande framåt.
Däremot är språket underhållande. Jag tycker ju om ett flödande språk med annorlunda beskrivningar och målande uttryck.
Språket gör boken läsvärd.
—————————–
Just nu läser jag “Odjuret” av Roslund och Hellström.
Här händer det grejjer däremot. Och språket är ett helt annat, knapphändigt men starkt. Jag gillar den här boken också.
