Det verkar bli ”en sån där dag” idag. En sådan dag när det mesta går på tok, där allt som kan gå fel gör just det.
Det började redan när vi försökte väcka barnen. Båda mina juveler var jättetrötta, och lilla Svalan var närmast avdomnad och bortom kontakt. När hon väl kom till sans använde hon morgonen åt att ömsom beklaga sig och ömsom gråta ut sin trötthet.
Det var inte förrän jag släppte av barnen vid skolan som hon samlade sig, torkade tårarna och morskade upp sig. Jag såg henne trava iväg, behängd med skolväska, gympapåse och kassen med regnkläder, men rak i ryggen som en fura. Så långt från den där lilla, lilla tösen som bara utsöndrade gråtmild trötthet och tröstlöshet några minuter tidigare. En förvandlingskonstnär av högsta rang. Så lik mig själv att det nästan är skrämmande.
Guldgossen hade inte heller någon bra morgon. När han tog sina första steg för dagen smärtade det till i vänsterfoten och han ropade på mig som fortfarande var inne i lilla Svalans rum och försökte ruska liv i henne.
Jag gjorde en amatörmässig undersökning av foten och upptäckte en svag svullnad på utsidan, bredvid fotknölen. Området var också en aning varmare än den omgivande huden och jag kunde lokalisera det ställe där det gjorde mest ont. Vad som orsakat skadan kunde jag däremot inte förstå.
Jag skrev ett brev till Guldgossens lärare om att han borde besöka skolsköterskan om hon är på plats idag, och om att han kan ta det lite lugnt på gympan om han fortfarande har ont.
Sedan åsamkade jag min Guldgosse mer smärta när jag borstade håret på honom. Balsamsprayet är på upphällning och jag måste skaffa en ny flaska på Apoteket idag. Guldgossens lockar tillhör det trassligare slaget och det brukar kunna bli både skrik och som idag – tårar, när det är riktigt illa.
När vi, flera minuter försenade, äntligen kom ner till ytterkläderna hade Guldgossen oturen att snubbla på en av väskorna och slog huvudet i en stereo som står lite malplacerad på bänken i tvättstugan. Han konstaterade uppgivet att det här verkligen inte var hans dag.
Inga fler missöden inträffade innan jag lämnat av barnen vid skolan.
Däremot såg jag något som gav mig rysningar av obehag och fladderfjärilar av oro i magtrakten.
Två ambulanser stod uppställda utanför ett av husen jag brukar passera på min morgonfärd till jobbet. Efter en stund mötte jag också en polisbil, och sedan ytterligare en. Jag tror inte att jag fantiserar för mycket om jag gissar att poliserna var på väg till samma hus.
Fantiserade gjorde jag ändå en hel del.
Vad kan ha hänt? Är det ett familjedrama, eller har det varit ett rån? En olycka? Är det flera skadade eftersom det var två ambulaner? Är några barn inblandade…
När jag kom till jobbet försvann tankarna på ambulans-huset, även om det bara var tillfälligt.
På golvet stod nämligen en hink, under den en massa blöta handdukar och från taket droppade det vatten.
Som tur är kommer läckaget inte från ett avlopp, utan från röret till ett element. Och som tur är har det droppat ner på golvet och inte på något av våra skrivbord med datorer och viktiga papper.
Det var min morgon det. Hur kommer resten av dagen gestalta sig?
