Hur dum får man bli på en skala?
Istället för att lägga sig i tid satte jag på filmen “Enemy of the State” klockan nio i går kväll. Jag skulle bara se efter om jag sett den förrut.
Det hade jag. Men jag kom inte ihåg riktigt hur den var, så jag tittade lite till, och lite till… och plötsligt hade jag sett hela filmen och klockan var halv tolv.
Och då var Zäta inte zömnig så jag la mig och läste en stund.
Jag håller på med Michael Conellys sjätte bok om Harry Bosch. Böckerna är inte strålande bra men har en uttalad handling som driver en frammåt i läsningen.
Och ett tu tre var klockan halv ett.
Sex timmar senare var det dags att kliva upp.
Lilla Svalan har inte feber nu på morgonen. Guldgossen kan jag inte kolla förrän det är dags att väcka honom. Han har inte lilla Svalans välsignade förmåga att somna om lika snabbt som man släcker ett ljus.
