Jag håller på att sy ett lapptäcke till Italiensysterns yngste son. Jag började innan han föddes, med intentionen att min mamma skulle ta med sig täcket när hon var och hälsade på i Italien i samband med sonens födelse i påskas.
Tyvärr hann jag inte klart som jag hoppats. Men ingen fara skedd. Vi hade ju planerat in en långresa till Italien i somras och jag trodde ett tag att jag faktiskt skulle kunna ta med mig täcket på resan.
Så blev det dock inte. Tiden och ibland orken räckte inte riktigt till för att hinna klart.
Som tur var skulle ju min mamma fara till Italien i början av hösten och vara med på Italiensysterns yngste sons dop. Då borde jag ju ha hunnit klart med täcket och kunna skicka med det som doppresent.
Vid det här laget anar ni säkert att jag inte var klar då heller.
Men så kom ju Italiensystern och hennes barn “hem” till Sverige och hälsade på några veckor efter dopet.
De fick dock inte med sig något täcke tillbaka.
Det gjorde inte så mycket eftersom jag ju skulle till Italien på höstlovet. Inför vecka 44 packade jag min lilla kabinväska och drog iväg. Jag trodde verkligen att jag borde ha hunnit klart med lapptäcket tills dess – men icke sa nicke.
Nu kommer nästa chans när hela Italien-familjen kommer hit efter jul.
Är jag inte färdig med täcket då kommer jag skjuta mig i foten!
