Kvart i nio är klockan. Jag har varit vaken i två timmar. Och är redan trött.
Det känns så kymigt att vara hemma hela dagarna och ändå inte få någon sovmorgon. Även om Guldgossen är hemma så måste jag gå upp och köra lilla Svalan till skolan.
Guldgossen vaknar förresten av sig själv redan kvart över sex och har tyvärr ärvt Förundersökningsledarens brist på omsomningsförmåga.
Det är den kvinnliga delen av familjen Zäta som kan sova hur länge som helst och går hela veckorna och längtar efter lördagens sovmorgon.
I morgon är det lördag…
