Lilla Svalan undrar om man dör ifall man tappar en arm. Jag förklarar att det i så fall är blodförlusten som är dödande, inte själva avsaknaden av armen.
Så berättar jag om mannen som höll på att reparera sitt uterum. Han handskades med en stor tung glasskiva. Jag tror han hade lagt upp den på något högt för plötsligt kom skivan farandes och slog till honom på överarmen. På grund av farten och tyngden skars ett djupt jack i armen, ända in till benet.
Mannen var ensam hemma, men som tur var hörde en granne hans vrål av smärta och kom till undsättning. Grannen var snabb i tanke och handling och snörade åt överarmen med hjälp av sitt bälte, innan han ringde 112.
Tack vare grannens rådiga ingripande blev mannen räddad. Armen blev förmodligen inte i skick som ny, kanske var man tvungen att amputera, men han överlevde.
När jag berättade denna sedellärande historia för min dotter, säger hon:
-Jadu mamma. Delfiner är väldigt smidiga också.
Vår fröken berättade om en mamma och en pappa som simmat för långt ut i havet. Det närmade sig en haj men då kom ett helt stim delfiner och simmade runt mamman och pappan, så hajen vågade inte äta upp dem. Och delfinerna liksom puttade in dem närmare land.
