Nu är jag precis hemkommen från Royal Rangers hedersbevisning och våravslutning. Royal Rangers är pingstförsamlingen i Örslösas variant av scouter, enkelt förklarat. Vi har sjungit, barnen har fått märken att sy fast på sina halsdukar och vi har ätit korv.
De äldsta Royaldeltagarna hade gjort en berg-och-dalbana i skogen. Visserligen bara med ett berg och en dal och kanske mer lik en rodel, men i alla fall. Efter många arbetstimmar och med stockar och rep har de knåpat ihop en åkattraktion som skapade lång kö av hugade åkare bland barnen.
Guldgossen var först ut i familjen Zäta. Lilla Svalan stod tveksamt på tur.
För att det skulle gå lite snabbare oljade ledarna emellanåt in banan med antingen motorsågsolja eller såpa.
När det började närma sig lilla Svalans tur var en av ledarna framme med penseln och bättrade på glidet igen.
Högljutt och tydligt, mitt i skogen bland en massa pingstvänner, suckar den nervösa lilla Svalan:
-Åh nej. Nu ollar de banan igen!
Hon korrigerade sin felsägning snabbt till “oljar”, men då hade jag redan hunnit dra på smilbanden.