Man ska inte bestämma sig för saker.
Så fort jag bestämt mig för något så blir det inte så.
Som det här med att jag ska sova ordentligt ett tag nu. Jag vet att jag behöver det och att jag slarvat med sömnen för länge.
För att få mina åtta timmar måste jag somna kvart i tio på kvällarna. Det är inte genomförbart, och det inser jag naturligtvis, men halv elva borde ju inte vara en utopi.
I går kväll gick jag och la mig vid tio, somnade kanske elva, och redan vid ett-halv två fick vi sällskap i dubbelsängen av lilla Svalan som drömt någon mardröm.
Eftersom Förundersökningsledaren har så svårt att somna om när han blivit väckt, försöker jag alltid hålla eventuellt barn så nära mig som möjligt i sängen. Vilket naturligtvis innebär att jag inte sover något vidare. Jag vaknar, somnar om, vaknar, somnar om, slumrar, halvsover och får helt enkelt en taskig sömn. Inte så att jag ligger vaken någon längre period men sömnkvalitén är inte den bästa.
I natt fick jag dessutom sällskap av ytterligare ett barn. Guldgossen hade drömt någon sorts vampyrdröm om en ond man som slog andra i huvudet med en tidning. Den som blev slagen blev man själv ond.
Från kvart i fem låg vi tre person, tre huvuden, sex armar och sex ben på “min” halva av dubbelsängen. Då blev det lite för trångt om saligheten. Till slut reagerade Förundersökningsledaren och gick upp och bar i väg lilla Svalan till hennes säng.
I natt ska jag bestämma mig för att jag ska sova riktigt illa, för lite och bara slummervis. Få se om det kan hjälpa mig till en god natts sömn.
