Det finns många udda människor i Lidköping. Man kan se dem på gator och torg när de hukande eller spatserande tar sig fram bland alla andra.

I morses mötte jag en av dem.
Hon cyklade med en illgul och svart ryggsäck i cykelkorgen. De vida byxbenen hade hon omsorgsfullt stoppat ner i sockarna, men bara på ena benet.
Hon hade röd regnjacka trots att solen lyste och meterologerna inte så mycket som knystat om något regn.
På huvudet hade hon en röd cykelhjälm och under den hade hon dragit på sig ett tygstycke som täckte håret, öronen, kinderna och halsen. Det var bara munnen, näsan och pannan som stack fram och det såg faktiskt inte klokt ut.
Trots tygstycket runt halsen hade hon ändå knutit på sig en extra halsduk. Också den var röd, men varken hjälm, halsduk eller jacka hade samma röda färg.
På händerna hade hon ulliga rosa fingervantar. Det såg mycket påpälsat och varmt ut i solskenet.

Jag mötte henne när jag såg mig i spegeln.