Zäta

Lovade italiensystern att skriva upp receptet på de cajunkryddade kräftorna. När jag gjorde maträtten halverade jag vissa ingredienser, men inte alla, så det blev ganska starkt. Förmodligen blir det bättre om man följer receptet slaviskt, eller åtminstone minskar på mängderna procentuellt sett lika mycket.

Tillagningstid uppskattat till en timma.

Receptet räcker till 8-10 personer.

Du behöver:
3 kg tinade, kokta kräftor (eller något annat du vill smaksätta. Det funkar förmodligen med räkor, fisk eller något annat också).
8 majskolvar
3 gula lökar
3 hela vitlökar
2 apelsiner
20 små potatisar – bra om de är jämstora
3 msk rapsolja
1 msk råsocker
8 lagerblad
2 msk salt
ca 1 msk cayennepeppar
2 tsk chili spicemix (jag tog vanligt chilipulver)
2 tsk nymald svartpeppar
3½ liter vatten
1 flaska (á 33 cl) porter

Gör så här:
Skär varje majskolv i tre bitar.
Skala och halvera de gula lökarna.
Dela vitlökarna i klyftor och skala dem.
Skölj apelsinerna och skrubba skalet rent från besprutningsmedel. Skär apelsinerna i skivor.
Skölj potatisen väl. Är det tex färskpotatis som har fint, tunt skal så behöver den inte skalas.
Lägg majs, lök, vitlök och potatis i en stor gryta. Lägg i apelsinskivorna. Häll över olja, strö över socker och kryddor. Häll på vatten och porter och låt allt koka upp.
Koka under lock ca 20 minuter eller tills potatisen är klar.
Under tiden som grytan kokar låter du kräftorna rinna av. Lägg dem sedan i en stor bunke. När potatisen är klar silar du av spadet från grytan och häller det över kräftorna i bunken. Låt kräftorna bli varma och häll sedan bort spadet.
Servera genast.

Receptet har jag tagit från tidningen “Allt om Mat” nr 13 2010.

Det har inte blivit så mycket med springandet på sista tiden. Semestern har kommit emellan.
Vilket innebär att jag från och med i morgon inte har någonting att skylla på längre. I dag är nämligen sista semesterdagen.

Trots duggregn och mörker gav jag mig i alla fall ut i kväll. Jag tog den lite längre rundan, och gav mig den på att jag skulle snäppa upp mig till nästa nivå i Amelia-schemat jag följer. Den innebär 2 minuters jogging + 1 minuts gång.

Så här blev min runda:
Uppvärmning med 2 minuters gång.
Sedan 2 minuters jogging + 1 minut gång under sammanlagt 21 minuter. Det var jobbigast kring 8:de minuten. Då var jag nära att få håll och drog ner tempot lite. Pulsen har under själva springpasset legat mellan 140-160 slag/minut. Högsta pulsen blev 161 och det var då, vid den jobbiga 8:de minuten.
Nedvarvning med 17 minuters promenad.
Stretch mot lyktstolpen utanför huset.

Sammanlagd tid ute: 47 minuter.

Det var ganska skönt att springa i duggregn. De mjuka dropparna mot ansiktet gav ett tacknämlig avsvalkande effekt. Att bli lite allmänt våt är också trevligt för det förtar olustkänslorna av att vara svettig. Jag har kommit underfund med att jag faktiskt inte gillar att svettas.

Magen står i fyra hörn.
Jag är fortfarande mätt efter lunchen.

När Italiensystern och hennes familj plus mina föräldrar kom på besök bjöd jag på cajunkryddade kräftor, och vanliga. Och så sötsura chiliräkor, och vanliga. Och vitlöksbröd och vanliga baguetter, ost och smör. Och tomater, gurka och morötter. En cajungryta med potatis, majskolvar, vitlök och vanlig gul lök. Mamma hade med sig en jättegod köttfärspaj också.

Till efterrätt varvade jag olika bär, glass, vispgrädde och kaksmulor i höga glas.